Uppsatsen redogör för en studie vars syfte Àr att studera hur effektivt Arbetsmiljöverkets föreskrifter implementeras i det praktiska arbetsmiljö-arbetet pÄ arbetsplatser och att identifiera och pröva en lÀmplig metod för detta. Den metod som valdes var policynÀtverksanalys och en jÀmförande studie mellan tre arbetsplatsers arbetsmiljöpolicynÀtverk utfördes inom tjÀnste-nÀringen hotell. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) valdes som studieobjekt och en teoretisk modell om den kausala effekten av policy-nÀtverkets form och egenskaper för policynÀtverks effektiva fungerande och prestationsförmÄga anvÀndes. Det förvÀntade utfallet av studien formulerades: NÀr ett arbetsmiljö-policynÀtverk fungerar effektivt och har hög prestationsförmÄga, imple-menteras föreskriften SAM pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt i samverkan med alla parter enligt gÀllande regelverk. Vilket ger som effekt ett vÀlfungerande praktiskt tillÀmpat systematiskt arbetsmiljöarbete pÄ arbetsplatsen.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jÀmföra kapaciteten pÄ svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som rÄder gentemot kraven. Under arbetets gÄng ska följande frÄgor besvaras: Vilka krav stÀlls pÄ cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur stÄr sig svenska topp cyklister i jÀmförelse med referensdata frÄn toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att faststÀlla vilka fysiologiska egenskaper som kan tÀnkas utsÀttas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhÄller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (Älder 22 ± 4,36 Är, vikt 70,4 ± 2,09 kg, lÀngd 175 ± 5 cm) samt en dam (Älder 21, vikt 58,8, lÀngd 169 cm), samtliga vana med daglig trÀning samt tÀvlandes pÄ elitnivÄ. Studien delades upp i tvÄ dagar, fÀlttester respektive laboratorietester.

Det finns en sorts föremÄl som jag uppfattar som hemliga. Trots det fÄngar de alltid min uppmÀrksamhet. Jag trivs med dem och Àr nyfiken pÄ dem. Jag har döpt dem till Redskapen och jag har undersökt vad de har gemensamt.Detta blev utgÄngslÀget i ett försök att hitta tillvÀgagÄngsÀtt för att applicera Redskapens framtrÀdande egenskaper pÄ en möbelserie.Undersökningen av deras kvaliteter har legat till grund för besluten kring hur möbelserien ska utformas. Material och tillverkningsmetod bildade utgÄngspunkten i skissarbetet.

Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förÀndringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer stÀndigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter Àr en sÄdan artefakt vars syfte Àr bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intÄg i och förvÀntas revolutionera vÄrt IT- samhÀlle. NÀr arbetet effektiviseras Àr det dock inte ovanligt att det sker pÄ bekostnad av andra vÀrden, sÄsom arbetets innehÄll och karaktÀr.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Patientens kÀnsla av vÀlbefinnande Àr relaterat till om det finns en fungerande vÄrdrelation som utvecklas i ett vÄrdande möte, mellan vÄrdare och patient. VÄrdrelationen i mötet kan frÀmja eller motverka hÀlsa. BÄda parter i vÄrdrelationen Àr aktiva i nÄgon mening och det Àr distriktssköterskans ansvar att det blir ett vÄrdande möte. Barnet som besöker vÄrden Àr, som varje patient i en vÄrdsituation, utsatt - dels beroende pÄ sÄrbarhet och dels beroende pÄ underlÀgsenhet gentemot vÄrdgivaren, i det hÀr fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, bÄde till andra och till sig sjÀlv, rubbas.

Equine appeasing pheromone (EAP) Àr ett feromon som avges vid juveromrÄdet pÄ ston under digivningsperioden. Detta feromon har framstÀllts syntetiskt och ingÄr i produkten ConfidenceEQ som gÄr att köpa receptfritt pÄ apotek och kliniker. Produkten ska göra hÀsten avspÀnd och fokuserad och kan anvÀndas vid till exempel inlÀrning och trÀning samt vid situationer dÀr hÀsten visar tecken pÄ oro. Situationer dÀr hÀstÀgaren sjÀlv kan vÀlja att anvÀnda EAP Àr till exempel inför transport, veterinÀrbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer dÀr veterinÀr sedan behöver sedera hÀsten för att det ska gÄ att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det Àr dÀrför intressant att undersöka om EAP pÄverkar sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av hÀst. För att undersöka om EAP pÄverkar sederingsgraden med detomidin hos hÀst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie dÀr 8 hÀstar ingick.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lÄng tid tillbaka. Ledarskap har stÀndigt varit aktuellt att diskutera och mÀngder med litteratur har publicerats inom Àmnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat pÄ den högsta ledaren i organisationen, den sÄ kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nÀmns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med bÄde ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper Àr nÄgonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr nÄgot som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hÄlla med om.

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Eftersom e-post Àr ett utbrett kommunikationsverktyg som inte sammankopplats med orga-nisatoriskt lÀrande i nÄgon större utstrÀckning, anser vi det vara ett praktiskt och teoretiskt intressant ÀmnesomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att visa om anvÀndningen av e-post kan kopplas till organisatoriskt lÀrande. Förutsatt att denna koppling kan göras undersöker vi hu-ruvida e-post bidrar till eller hÀmmar det organisatoriska lÀrandet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Undersökningen utgÄr frÄn en litteraturgenomgÄng som beskriver kunskapsteori, lÀrande-teori och knowledge management. Vidare definieras e-postmediets egenskaper som kommu-nikationsverktyg.

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett Àr dÄlig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi pÄverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer prÀglas av mekaniska hjÀlpmedel,tv och datorer. UtifrÄn litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns bÄde mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om idrottslÀrare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmÄga har förÀndrats de senaste 30 Ären? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning dÀr 6 idrottslÀrare, 2 kvinnor och 4 mÀn som har varit yrkesverksamma i minst 30 Är har blivit intervjuade. I arbetet redovisas Àven 16 Ärs statistik frÄn ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslÀrarna anser att det har skett en försÀmring av fysiken och att det framförallt beror pÄ samhÀllsförÀndringar och attitydförÀndringar.

I slutet pÄ 70-talet sÄ identifierades problemet med nÀstlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). DÀrefter kom flera artiklar med förslag pÄ lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning pÄ problemet inom ett specifikt omrÄde. PÄ grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nÀstlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sÀtt att undvika problemen med dessa anrop..

Denna rapport syftar till att se i vilka situationer polisen brukar sitt tjÀnstevapen. Det har visat sig att majoriteten av skjuttilfÀllena utgörs av nödvÀrnssituationer. Vi har tagit del av en rapport som har följt upp samtliga skjutningar under tidsperioden 1985-1998, och det har visat sig att svensk polis verkar med sitt tjÀnstevapen ca 30-35 gÄnger per Är. Polisen bytte ammunitionstyp i november 2003 vilket har medfört en hel del skriverier och debatter i media. Vi har försökt att se om det finns nÄgra positiva egenskaper hos den nya ammunitionen som kan bidra till att öka sÀkerheten hos alla inblandade i en skjutsituation..

Enligt lagar och förordningar, omvÄrdnadsteorier och etiska förhÄllningsregler ska hÀlso- sjukvÄrden ge god omvÄrdnad till alla patienter och den ska utgÄ frÄn den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte Àr att belysa innebörden av god omvÄrdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes Ätta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som anvÀnts utgÄr frÄn Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förstÄelse som yttersta mÄl.