I Sverige finns en betalningsform för tandvård som kallas ?Abonnemangstandvård? som innebär att du som patient har möjlighet att ingå ett avtal om tandvård till ett fast pris. I Värmland var man tidigt ute med denna modell och kallar den för frisktandvård för att belysa att man inte enbart ser det som en betalningsform utan även som ett sätt att bedriva vård. Tandläkaren genomför en initial riskbedömning inom fyra olika huvudområden och för respektive område allmän risk, teknisk risk, karies risk samt parodontal risk sätts en siffra 0-4 för att representera olika risknivåer. Ett sammanfattande mått leder i sin tur leder fram till en abonnemangsklass för patienten.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Cysteinproteaset cathepsin B har en trolig roll i vävnadsnedbrytningen vid kronisk parodontit då det visats kunna bryta ner extracellulära komponenter. Cystatin C är en fysiologisk inhibitor av cathepsin B och båda har kopplats till parodontal sjukdom. Syftet med studien var att undersöka närvaro av samt lokalisera cathepsin B och cystatin C i gingivala biopsier från patienter med kronisk parodontit. Närvaro och lokalisation av cathepsin Bs och cystatin Cs demonstrerades genom immunohistokemisk metod av kryostatsnittad vävnad. Polyklonal kanin anti-human primär antikropp för både enzym och inhibitor användes.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

The aim of this study is to take note of  social worker´s views on opiate addiction and medication-assisted treatment. The definition of social workers in this paper, is people who are involved with individuals  who have an opiate addiction and have therefore been in contact with drug assisted treatment. Data was collected through interviews with social workers. The interviews were based on an interview questionnaire on four explicit themes: Motivation, Medical Assisted Treatment (LA) Other complementary treatment and expenses and its meanings. These are analyzed and discussed through the theory of harm reduction and the theory of labeling..

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) är en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade är kvinnor i medelåldern. Sjukdomen finns som primär Ss och som sekundär Ss. I dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen därför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den.Frågeställningarna var:Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal?Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling?Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

   Introduktion    Övervikt och fetma (BMI > 25 respektive BMI > 30) ökar i omfattning i hela världen och så även i Sverige. Prevalensen av övervikt/fetma i Sverige är ca 44 % och specifikt i Sandvikens kommun så är drygt hälften av den vuxna befolkningen överviktig/fet vilket ökar risken för ohälsa och sjukdom.Det är angeläget att hitta de personer som löper risk att utveckla alternativt redan har övervikt/fetma för att kunna förebygga och behandla. Med tidig upptäckt och rätt behandling så gynnas förstås patienten i första hand, men även sjukvården och samhället i stort då detta i förlängningen minskar kostnaderna. I denna studie undersöktes hur ett vårdprogram som ska användas för upptäckt och behandling av övervikt/fetma tillämpades på tre hälsocentraler i Sandvikens kommun under två månader hösten 2005.MetodUtgångspunkten för vårdprogrammet med tillhörande flödesschema är att man mäter BMI först. Mätning ska ske på alla patienter som söker vård inom Primärvården Gästrikland ? inte bara de patienter som specifikt söker för övervikt eller fetma.