Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå.

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem.

Syftet med examensarbetet är att studera och analysera hur möten mellan olika människor och livsstilar sker på offentliga plaster och stråk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar på varför det är viktigt att människor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan få för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sådana möten. Examensarbetet baseras på litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. Därefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

Syftet med examensarbetet är att studera och analysera hur möten mellan olika människor och livsstilar sker på offentliga plaster och stråk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar på varför det är viktigt att människor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan få för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sådana möten. Examensarbetet baseras på litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. Därefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer beskrivningar och analyser av två centrala områden i Malmö; Ribersborgsstranden - Västra hamnen - Stapelbäddsparken (område A) och Stortorget - Lilla torg - Gustav Adolfs torg ? Möllevångstorget - samt stråket mellan dessa platser (område B).

This is a study of the novel Mes mauvaises pensées (2005) by the French writer Nina Bouraoui. I use an intertextual comparative method, where I read the novel against three intertexts: Marie Cardinal Les mots pour le dire (1975), the David Lynch movie Mulholland Drive (2001) and novels and photographies by Hervé Guibert. Main focus is on the relation between body and language. Using the psychoanalytic theories by Julia Kristeva I examine the melancholy of the narrator in Mes mauvaises pensées. The melancholic subject mourns a Thing which is the unrepresentable archaic mother.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges skogsindustrier genom skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling.

Obemannade flygfarkoster, så kallade UAV, har länge används för militära ändamål. Dessa ändamål har främst varit underrättelseinhämtning i form av spaning för att ge markförband bättre beslutsunderlag. De används idag i konflikter som den i Afghanistan där de relativt obehindrade kan operera i luften utan att motståndaren kan påverka dem.Anledningen till denna frihet beror på den kontroll av luftrummet som uppnåtts genom så kallade luftförsvarsoperationer. Dessa operationer syftar till att skapa den kontroll av ett luftrum som en part vill ha eller anses sig behöva för att kunna genomföra mark- eller sjöoperationer. Dessa är indelade i olika uppdragstyper som ställer olika krav på flygplattformen beroende på uppdrag, det kan till exempel vara attack- eller jaktuppdrag.

Uppsatsens syfte är att presentera ett synsätt över hur ledaren kan främja kreativa processer på reklambyråer. För att skapa detta synsätt behöver förståelsen om kreativa processer i en reklambyrå ökas. Studien utgår från att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi både har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden är en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling består av cirka 100 timmar observationer på en reklambyrå följt av fem kvalitativa djupintervjuer på samma byrå.

Vägpirater har under en längre tid funnits i Europa. Vägpirater började visa sig i Sverige under 90-talets slut och under senare år har denna ökat kraftigt. Ett problem rättssystemet är om brottet skall rubriceras som grov stöld eller rån. Att det är en grov stöld som begåtts är klart men skall brottet uppgraderas till rån?.

Utgångspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 år efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga åren (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat tänkandet kring den egna föräldrarollen? hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat barnens beteende och ? att använda sig av programmets metoder på egen hand.Utifrån en kvalitativ metod intervjuades tio föräldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vårterminen 200X. Under intervjun fick de även fylla i två strukturerade formulär; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som används för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvärdering av behandling, samt ytterligare ett formulär som ber föräldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, när det gäller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulärsvaren visar att de flesta av föräldrarnas, och barnens, beteende påverkas och förändras avsevärt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.

Bakgrund Tidigare studier belyser vikten av att företag integrerar marknadsfunktionen och logistikfunktionen, detta då en sådan integration leder till fördelar för företag. När funktionerna är integrerade kan företag bland annat möta kunders förväntningar vad gäller produkttillgänglighet och leveransservice på ett mer effektivt sätt än om funktionerna inte är integrerade. I dagsläget finns endast begränsade studier om hur integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner ser ut i praktiken. En empirisk kunskapslucka vad gäller integration mellan marknadsfunktioner och logistikfunktioner i svenska detaljhandelsföretag kunde således påvisas och det är dennakunskapslucka som legat till grund för denna studie.Syfte Denna studie syftar till att analysera om, och i så fall hur, marknadsfunktioner och logistikfunktioner inom svenska detaljhandelsföretag är integrerade.Genomförande För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med medarbetare på marknadsfunktionen och logistikfunktionen inom tre svenska detaljhandelsföretag. Dessa företag var Cervera, Glitter och KappAhl.