Ericsson har haft ett problem som pÄverkar deras mikrovÄgsradio. Detta problem handlar i grunden om mekaniska störningar som pÄverkar dataöverföringen mellan tvÄ radioenheter. Dessa störningar resulterar i bitfel pÄ grund av olika orsaker. Dessa orsaker undersöks i projektet, för att i senare skede kunna förbÀttra precisionen av dataöverföringen. Genom att skicka signalerna med olika frekvenser pÄ ett automatiserat och mer noggrant sÀtt, ökar möjligheten att testa radion i fler miljöer samtidigt möjligheten av att tÀcka ett sÄ stort frekvensomrÄde som möjligt ges.

Banverket Norra Banregionen har pÄ senare tid uppmÀrksammat ett vÀxande problem med finjordsförorenad makadamballast, sÄ kallade finjordsflÀckar, utmed flertalet bandelar. FinjordsflÀckar i överballasten Àr ett problem eftersom de bland annat misstÀnks kunna orsaka oroliga spÄrlÀgen med kontinuerliga spÄrjusteringar, lokala fartnedsÀttningar och eventuella urspÄrningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsflÀckar i jÀrnvÀgens överballast. I arbetet skulle Àven ett underlag tas fram med förslag till möjliga ÄtgÀrder att undvika problemen med finjordsflÀckar.

SammanfattningDynaMate AB, som Àr Àgare av DynaMate Industrial Services, Àr ett fristÄende helÀgt dotterbolagtill Scania CV AB. Bolaget startade sin verksamhet 1993 och dÄ inledningsvis som enunderhÄllsavdelning inom och Ät Scania. Under första halvÄret av 2001 ombolagiserades dockDynaMate AB för att kunna erbjuda produktionsstöd Àven till andra kunder. Under 2009 bildades sÄDynaMate Industrial Services AB (DIS), dÀr detta företag idag erbjuder specialkompetens inomautomation, el och mekanik. Med stöd av företagets kompetenser och erfarenhet av produktionsstödlöser de kundens problem frÄn idé till fÀrdig maskin.I Scanias regi har DynaMates uppdrag oftast vilat pÄ enskilda konstruktörer, som dÄ agerat bÄdeprojektledare, genomförare och slutförare.

För att möjliggöra demonstration av knivbyten i en flishugg behöver en visningsjigg för ÀndamÄlet konstrueras. Eftersom visningsjiggen endast kommer att tillverkas i ett exemplar inriktades arbetet mot produktutveckling för enstycksproduktion. VÀxande konkurrens mellan produktutvecklande företag, i kombination med att hela utvecklingskostnaden kommer bÀras av endast en produkt, leder till höga krav pÄ minskade utvecklingstider. Under arbetet utvecklades dÀrför en arbetsmodell för att effektivisera konstruktionsarbetet. Arbetsmodellen tillÀmpades sedan i arbetet med att utveckla visningsjiggen.

PĂ„ senare tid har man börjat satsa pĂ„ utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limtrĂ€ för bostadshus i flera vĂ„ningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva trĂ€vĂ€ggar finns redan, men Ă€ven dessa har utvecklingspotential. Ett omrĂ„de som behöver studeras Ă€r stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu Ă€r hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De Ă€r tvĂ„ likadana 5Âœ-plans trĂ€hus.

Denna studie Àr genomförd pÄ uppdrag av Sony Ericsson Mobile Communications med syftet att identifiera faktorer som pÄverkar effektiviteten i utvecklingsarbetet och förklara dem ur ett effektivitetsperspektiv. Dessutom skall det undersökas hur det Àr möjligt att bibehÄlla eller rent utav öka produkternas och processernas kvalitet. Studien Àr avgrÀnsad till mekanikorganisationen inom företagets FoU-del och hÀnsyn till finansiella data har ej tagits. Under hösten 2002 genomfördes en omorganisation med syfte att öka kunskapsnivÄn och förbÀttra effektiviteten och det Àr med denna omorganisation i tankarna som studien genomfördes. Under denna period genomförde Àven författaren sitt examensarbete inom civilingenjörsutbildningen pÄ just en mekaniksektion som produktutvecklare.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundlĂ€ggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) dĂ€rtill hur anvĂ€ndningen av förstĂ€rkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta nĂ€r de trĂ€ffar pĂ„ produkter som Ă€r nya pĂ„ marknaden.Att förstĂ€rka betongkonstruktioner med kolfiberförstĂ€rkning har blivit allt mer vanligt under de senaste Ă„ren. Även stĂ„lband eller stĂ„lbalkar anvĂ€nds för att förstĂ€rka bjĂ€lklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion mĂ„ste förstĂ€rkas kan bero pĂ„ ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€ndras.KolfiberförstĂ€rkning Ă€r i jĂ€mförelse med stĂ„l mycket starkt i förhĂ„llande till sin vikt. Tunna förstĂ€rkningar gör stor skillnad.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundlĂ€ggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) dĂ€rtill hur anvĂ€ndningen av förstĂ€rkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta nĂ€r de trĂ€ffar pĂ„ produkter som Ă€r nya pĂ„ marknaden.Att förstĂ€rka betongkonstruktioner med kolfiberförstĂ€rkning har blivit allt mer vanligt under de senaste Ă„ren. Även stĂ„lband eller stĂ„lbalkar anvĂ€nds för att förstĂ€rka bjĂ€lklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion mĂ„ste förstĂ€rkas kan bero pĂ„ ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€ndras.KolfiberförstĂ€rkning Ă€r i jĂ€mförelse med stĂ„l mycket starkt i förhĂ„llande till sin vikt. Tunna förstĂ€rkningar gör stor skillnad.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Samtidigt som samhÀllsutvecklingen gÄr snabbt framÄt, med utökat samarbete över sprÄk- och landsgrÀnser, förblir byggandet nÄgot som gÀrna görs pÄ ett traditionellt sÀtt, utan kontakt med omvÀrlden. Sverige och USA Àr tvÄ lÀnder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar pÄ olika sÀtt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lÀra av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att pÄ sikt skapa ett bÀttre byggande. Denna rapport Àr en litteraturstudie av skillnaderna mellan smÄhusbyggande i Sverige jÀmfört med i USA, gjord för att försöka se vad som pÄverkar byggandet i de bÄda lÀnderna och om det gÄr att lÀra sig nÄgot frÄn skillnaderna, för att sedan kunna pÄverka det framtida byggandet. NÀr det gÀller byggande av smÄhus, Àr byggtekniken i grunden densamma i de tvÄ lÀnderna, men den har utvecklats nÄgot annorlunda genom Ären.

Sammanfattning Byggbranschen som sÄdan har över lÄng tid visat sig vara en mycket konservativ bransch. Gamla beprövade metoder och konstruktionslösningar tenderar att vÀljas före det som kan anses som nytt och oprövat. Under senare Är har dock ett stigande energipris samt den globala uppvÀrmningen drivit utvecklingen i en riktning dÀr energieffektiva byggnader efterfrÄgas i allt större omfattning. Detta medför en efterfrÄgan för nya material och byggnadssÀtt som kan ersÀtta eller komplettera de mer traditionella. Ett för i Sverige förhÄllandevis nytt byggnadssÀtt Àr att uppföra byggnader med Structural Insulated Panels SIPS. Dessa Àr konstruktionselement som anvÀnds för bÄde vÀggar och tak.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

Sveriges hamnomrÄden har under en lÀngre tid tagit emot föroreningar frÄn exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. DÄ sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte berÀknas minska kan man rÀkna med att stora volymer sediment frambringas de nÀrmaste Ären. Dessa sediment krÀver ett hÄllbart omhÀndertagande. I GÀvle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebÀr 4 000 000m3 sediment.