Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ använder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens användande av verksamhetsstyrning utifrån modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgränsning har gjorts till att enbart behandla tre Mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom Mejeriernas standardiserade råvara underlättar en jämförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten är Gefleortens, Milko och Arla Foods.

The competition in the milk industry has increased during the last couple of years. This is a result of the trade barrier that dissolved when Sweden entered the European Union. The membership signifies an increased internationalization for the dairies, which has also increased the existence of low price chains in the Swedish food market. The increased share of private brands has strengthened the competitive situation for the manufacturer- owned brands. Three of Sweden?s seven largest dairies have now decided to launch a low price milk to cope with the competitive situation.

Utvecklingen av egna märkesvaror (EMV) är i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hålla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit så framträdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, då Mejerier har gått med på att tillverka EMV-mejeriprodukter åt dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna växa tillsammans med dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillväxtstrategi då det förvärvade ett eget mejeri som nu är i drift.

Uppsatsen handlar om mjölkförpackningar och dess design. En anledning till att vi valde just mjölkförpackningar beror på att det är en produkt som finns i de flesta hem. Vår frågeställning som ska besvaras är: Hur upplevs designen på mjölkförpackningar? Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur konsumenter upplever olika mjölkförpackningar, svenska såväl som utländska, samt att ta reda på hur Mejerierna och/eller de som designar förpackningarna tänker. Vi vill även hitta likheter och olikheter bland de svenska och utländska förpackningarna.

I Sverige finns det nästan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan från jord till bord. De flesta av dessa myndigheter är kommunala nämnder som genom sina tjänstemän sköter tillsynen av många olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter är gårdsMejerier och andra mindre Mejerier som i många kommuner är de anläggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket ställer storakrav på de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstå vid de tillsynsbesök som inte motsvarar båda parters förväntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dålig dialog. Detta kan leda till problem både för företagare och för inspektörer som får ett sämre arbetsklimat. För att komma till rätta med dessa problem måste man undersöka vad som fungerar bra och lära sig av dessa goda exempel.

Bakgrunden till att jag valt detta ämne för mitt examensarbete kommer från mitt intresse för getter och gårdsmejeri. Det började redan i min barndom och har vuxit fram med tiden. Jag har jobbat med getter och tycker att de är underbara djur att jobba med. Min målsättning är att bli getbonde med eget gårdsmejeri.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad man behöver tänka på för att utforma ett gårdsmejeri som klarar kraven för att få tillverka ostar till försäljning.För att klara kraven på gårdsMejerier är det viktigt att tänka på hygien och renlighet. Väggarna skall vara släta och täckta med ett ljust ytskikt.

Dagligvaruhandeln befinner sig i en hård konkurrenssituation. Det gäller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt få dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stärka konkurrensförmågan. En av dessa är EMV, Egna Märkesvaror. Detta är produkter som dagligvarukedjorna säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva.