Introduktion:1982 slog filmen E.T. igenom, robotens favoritgodis var Reese Pieces vars försäljning ökade med 65 % i direkt anknytning till filmens släpp. Efter denna succé rusade marknadsförare till Hollywood för att få sina produkter placerade i filmer. Sedan dess har produktplacering varit ett väl använt och accepterat marknadsföringsverktyg som kallats för smygreklam eller dold marknadsföring. Nu har ett skifte skett i industrin, ett nytt EU-direktiv har kommit och det har ändrat förutsättningarna för marknadsförarna, i och med direktivet måste EU-medlemsländerna meddela tittarna när ett TV-program eller en film innehåller produktplacering.

Undersökningen belyser frågan om hur man som lärare i grundskolans tidigare år, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lärarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex lärare fördelat lika på tre skolor, där avsikten inte har varit att jämföra skolor, utan att finna exempel på hur man som lärare går tillväga och vad för stöd man finner på sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen är att lärare verkar arbeta i stor utsträckning med förebyggande konflikthantering genom värdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade på skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) används enligt lärarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nämner lärarna att de arbetar utifrån sina erfarenheter, även om man har någon metod på skolan, d.v.s. att man lär sig konflikthantering genom erfarenhet.

Syftet med denna förstudie var att hitta en ny arbetsmetod för Argentum Group samt att hitta ett sätt att få in mer testning i det dagliga arbetet. Det primära syftet var att undersöka om detta kunde ske via automatisering av tester samt om det skulle vara lönsamt. Genom intervjuer, en enkät samt observationer på Argentum skapade jag mig en bild av de behov som jag anser fanns och därefter undersökte jag agila metoder som Scrum, RUP, Kanban, Lean Software Development, eXtreme Programming (XP) med flera och fann att Kanban, Scrum samt XP var intressanta för Argentum. Argentum önskade även att få rekommendationer om hur deras testning bör förbättras varav jag utarbetade ett förslag på projektprioriteringar, samt vilka krav dessa prioriteringar ställer på en utvecklare. När det gäller systemtestning bör Argentum börja använda sig av testfall till alla projekt.

Denna studie har syftat till att beskriva och försöka förstå några situationer inom ämnena svenska och idrott som påverkat trettio gymnasieelevers självkänsla negativt. Eleverna har anonymt ombetts skriva ner en berättelse om en händelse som påverkat dem negativt. Berättelserna har sedan analyserats och flera kategorier av händelser har inom båda ämnena utkristalliserats. Resultatet redovisas enligt dessa kategorier. Elevernas berättelser visade att lärarnas oförmåga att stötta och uppmuntra har stor inverkan på deras självkänsla ? och i förlängningen deras prestationer.

 Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik. Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.

Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i ämnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lärare synliggör och implementerar matematik och svenska när de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att få svar på syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. Både intervju och enkät valdes som metod för insamlandet av data. En så kallad metodtriangulering. Studien baseras på två stycken lärarintervjuer samt en elevenkät i årskurs 6.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag på den svenska marknaden satsar på muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens påverkan på konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar även vad som gjorts i andra länder när det gäller vårt valda område. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn på frågan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att själva formulera sina svar och därmed återspegla mer av sin egen kunskap på området.

I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur lärare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar och förebygger konflikter mellan elever på lågstadiet respektive på mellanstadiet. Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på samma skola i ett mindre samhälle. Tre av lärarna undervisar på lågstadiet och tre på mellanstadiet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssätt förskollärare på en språkförskola och förskollärare på traditionella förskolor använder för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter, samt att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll i arbetet med språkutveckling. Vi avsåg även att betrakta och knyta an vårt resultat till ämnet specialpedagogik. Vi hade med oss två frågeställningar där den ena kan likställas med syftet, d.v.s. första frågan är vilka arbetssätt använder förskollärare i en språkförskola och förskollärare i traditionella förskolor för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter? Likheter och skillnader.