Sök:

Sökresultat:

1192 Uppsatser om Medvetet förhćllningssätt - Sida 57 av 80

LĂ€rares konflikthantering i klassrummet

Undersökningen belyser frÄgan om hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lÀrarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare fördelat lika pÄ tre skolor, dÀr avsikten inte har varit att jÀmföra skolor, utan att finna exempel pÄ hur man som lÀrare gÄr tillvÀga och vad för stöd man finner pÄ sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen Àr att lÀrare verkar arbeta i stor utstrÀckning med förebyggande konflikthantering genom vÀrdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade pÄ skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) anvÀnds enligt lÀrarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nÀmner lÀrarna att de arbetar utifrÄn sina erfarenheter, Àven om man har nÄgon metod pÄ skolan, d.v.s. att man lÀr sig konflikthantering genom erfarenhet.

Förstudie för implementering av en ny arbetsmetod och automatiserad testning

Syftet med denna förstudie var att hitta en ny arbetsmetod för Argentum Group samt att hitta ett sÀtt att fÄ in mer testning i det dagliga arbetet. Det primÀra syftet var att undersöka om detta kunde ske via automatisering av tester samt om det skulle vara lönsamt. Genom intervjuer, en enkÀt samt observationer pÄ Argentum skapade jag mig en bild av de behov som jag anser fanns och dÀrefter undersökte jag agila metoder som Scrum, RUP, Kanban, Lean Software Development, eXtreme Programming (XP) med flera och fann att Kanban, Scrum samt XP var intressanta för Argentum. Argentum önskade Àven att fÄ rekommendationer om hur deras testning bör förbÀttras varav jag utarbetade ett förslag pÄ projektprioriteringar, samt vilka krav dessa prioriteringar stÀller pÄ en utvecklare. NÀr det gÀller systemtestning bör Argentum börja anvÀnda sig av testfall till alla projekt.

"Man sa inte alltför mycket för att inte skÀmma ut sig": En studie rörande lÀrandesituationer dÀr elevers sjÀlvkÀnsla pÄverkats negativt inom Àmnena svenska och idrott pÄ gymnasieskolan

Denna studie har syftat till att beskriva och försöka förstÄ nÄgra situationer inom Àmnena svenska och idrott som pÄverkat trettio gymnasieelevers sjÀlvkÀnsla negativt. Eleverna har anonymt ombetts skriva ner en berÀttelse om en hÀndelse som pÄverkat dem negativt. BerÀttelserna har sedan analyserats och flera kategorier av hÀndelser har inom bÄda Àmnena utkristalliserats. Resultatet redovisas enligt dessa kategorier. Elevernas berÀttelser visade att lÀrarnas oförmÄga att stötta och uppmuntra har stor inverkan pÄ deras sjÀlvkÀnsla ? och i förlÀngningen deras prestationer.

"Take a Look at the Lawman" : Musik i TV-drama, en jÀmförelse mellan Miami Vice och Life on Mars

 Tanken med denna uppsats Àr att försöka fÄ en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgÄ om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte Àr sÄledes att undersöka vad för slags musik som anvÀnds i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhÄllande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och anvÀndandet av instrumentalmusik och populÀrmusik. Till mitt arbete har jag anvÀnt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jÀmförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars.

PÄverkas öppenhet i Ärsredovisningar av det ekonomiska resultatet?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska tolv svenska företags Ärsredovisningar. Arbetet inriktar sig pÄ att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi anvÀnder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gÄ ifrÄn det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat Àr kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat Ärsredovisningar med hjÀlp av ett egenutformat frÄgeformulÀr.

Att ge mening Ät det sjÀlvklara.

Syfte:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur eleverna upplever vikten av kunskaper i matematik och svenska i Àmnet hem och konsumentkunskap. Vidare vill jag undersöka om och hur lÀrare synliggör och implementerar matematik och svenska nÀr de undervisar i hem och konsumentkunskap.Metod:För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar valdes en kvalitativ och kvantitativ inriktad studie. BÄde intervju och enkÀt valdes som metod för insamlandet av data. En sÄ kallad metodtriangulering. Studien baseras pÄ tvÄ stycken lÀrarintervjuer samt en elevenkÀt i Ärskurs 6.

Motivation! Variation! Laboration & Reflektion! - Viktiga pusselbitar för meningsfull matematikundervisning.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

En gymnasieantologi i förÀndring : En jÀmförelse mellan tvÄ upplagor av Svenska timmar: Antologin

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

En undersökning av Marknadsföring till den muslimska mÄlgruppen

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag pÄ den svenska marknaden satsar pÄ muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens pÄverkan pÄ konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar Àven vad som gjorts i andra lÀnder nÀr det gÀller vÄrt valda omrÄde. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn pÄ frÄgan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frÄgor för att ge respondenterna möjlighet att sjÀlva formulera sina svar och dÀrmed Äterspegla mer av sin egen kunskap pÄ omrÄdet.

ModersmÄletsroll för andrasprÄksinlÀrning : en kvalitativ undersökning gjord med förskolepersonal

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Sexuella trakasserier inom vÄrdyrket i norra Sverige : Emotioner och kÀnslor i relation till trakasserier

Resultat frÄn tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar pÄ emotionella konsekvenser som pÄverkar individen som blir utsatt och Àven organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats Àr en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig pÄ offrets kÀnslomÀssiga upplevelser frÄn och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förstÄelsen av vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar kÀnslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, kÀnslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lÄgstatusyrken inom vÄrden i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vÄrdbitrÀde i en kommun i norra Sverige.

AGORA som undersökningsmetod - Analys och vidareutveckling

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Konflikter och konflikthantering

Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur lÀrare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar och förebygger konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet respektive pÄ mellanstadiet. Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ samma skola i ett mindre samhÀlle. Tre av lÀrarna undervisar pÄ lÄgstadiet och tre pÄ mellanstadiet.

SprÄkutveckling i förskolan : JÀmförande studie mellan sprÄkförskola och traditionella förskolor

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssÀtt förskollÀrare pÄ en sprÄkförskola och förskollÀrare pÄ traditionella förskolor anvÀnder för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter, samt att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i arbetet med sprÄkutveckling. Vi avsÄg Àven att betrakta och knyta an vÄrt resultat till Àmnet specialpedagogik. Vi hade med oss tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den ena kan likstÀllas med syftet, d.v.s. första frÄgan Àr vilka arbetssÀtt anvÀnder förskollÀrare i en sprÄkförskola och förskollÀrare i traditionella förskolor för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter? Likheter och skillnader.

Lille prinsen möter Juliane House. ÖversĂ€ttningskritisk analys av Antoine de Saint-ExupĂ©rys Le Petit Prince och dess svenska översĂ€ttning i jĂ€mförelse med tvĂ„ engelska översĂ€ttningar

Föreliggande studie Ă€r en komparativ fallstudie dĂ€r Antoine de Saint-ExupĂ©rys LePetit Prince och dess svenska översĂ€ttning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översĂ€ttningskritik. Som jĂ€mförelsematerial till den svenska mĂ„ltextenhar de tvĂ„ engelska översĂ€ttningarna av verket anvĂ€nts. Syftet med undersökningenĂ€r att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella kĂ€lltextenoch dess svenska mĂ„ltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingĂ„ i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversĂ€ttningarfrĂ„n franska till svenska. Originaltexten Ă€r avsedd för bĂ„de barn ochvuxna och kan, om lĂ€saren vill, pĂ„ olika sĂ€tt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig ocksĂ„ ha en synnerligen vĂ€lplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska mĂ„ltexten, men nĂ„gra avvikelsersom pĂ„verkar kompositionen har dock pĂ„trĂ€ffats. Även avvikelser som kan pĂ„verkamĂ„lsprĂ„kslĂ€sarnas förutsĂ€ttningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som pĂ„verkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och lĂ€sarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->