Sammanfattning Denna uppsats handlar om barns tankar efter att ha läst en skönlitterär bok med en historisk handling. Jag har valt att intervjua fem barn i tioårsåldern som går på olika skolor i en mellanstor stad. Mitt syfte är att ta reda på vilka kunskaper barnen tillägnar sig genom att läsa skönlitteratur? Min huvudfråga lyder: ?Vad anser barnen att de lär sig genom att läsa skönlitteratur? Delfrågor: ?Vad anser barnen påverkar deras intresse för en bok? ?Hur kan en bok med historisk handling öka intresset för historieämnet? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats. Med detta menas en forskningstradition som tar utgångspunkt i berättelser.

WeSC är ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardåkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC står för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebär en överlägsen konspiration med människor som gör något riktigt bra. Genom så kallade "WeAktivister" som är en grupp människor, okända som kända, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumärket världen över.  WeSC är i grund och botten baserad på skate- och snowboardkulturen då Greger Hagelin själv tidigare skateboardade, och man betonar målsättningen på "life after skate". Life after skate är en fras som innebär att målgruppen är "intellektuella slackers".

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

Förhållandet mellan vinst och etik kan för företag vara komplicerat. Organisationer kräver vinst för överlevnad, men många forskare är idag ense om att följandet av etiska riktlinjer, som behandlar miljö, hälso och samhällsåtaganden, eller ett såkallat CSR-arbete, även är av stor vikt för att klara dagens konkurrens. Samhället och dess konsumenter blir i sin tur, alltmer medveten om företags ansvarslöshet, och väljer följaktligen att stödja de som följer samhällets normer om rätt och fel. McDonald?s som under årens lopp utsått stor samhällskritik angående dess etiska överskridelser med bland annat hälsofarlig mat, arbetar numera aktivt med CSR- arbete.

På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån. I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Frågan om hur lärares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lärare. En ökad förståelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lärare måste kunna och vad lärarkompetens är, har fått en ny inriktning, inte minst nu när lärarutbildningen återigen ligger under lupp. Från att under flera årtionden främst ha handlat om att fastställa en kunskapsbas för olika lärare, där olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lärares eget vetande och deras möjligheter att lära i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning är att, med utgångspunkt från studenternas studiesammanfattningar och utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur lärarstudenterna utvecklar ett reflekterande lärande. De frågeställningar som lyfts i rapporten är följande: Vilka förmågor att reflektera över sitt eget lärande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lärande under inriktningens gång och den lärarroll som de successivt utvecklar? Går det att utifrån studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lärarstudenters reflektioner av sitt eget lärande och vad är det i så fall som skiljer dem åt? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lärande, främst när det gäller fokuseringen på lärarrollen men också beträffande hur de ser på sig själva och sitt eget lärande.

Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Kodväxling är ett begrepp för att beskriva det språkliga fenomen som inträffar när en person i ett och samma samtal växlar mellan två eller flera språk. Förutsättningen för att detta skall kunna ske, och kallas kodväxling, är att båda personerna som deltar i samtalet behärskar bägge språken i ungefär lika hög grad. I denna uppsats har jag genom samtalsintervjuver fördjupat mig i kodväxlande individers uppfattningar av omgivningens attityder till kodväxling, samt huruvida dessa attityder påverkar informanterna i deras eget kodväxlande.Min undersökning visar att samtliga informanter upplevde till största del negativa attityder till deras kodväxlande, vilka kunde gestalta sig såväl verbalt som fysiskt. Emellertid hade samtliga också i viss utsträckning stött på positiva attityder från omgivningen, exempelvis i form av nyfikenhet och ett slags positivt laddad avundsjuka inför deras förmåga att kunna kodväxla.Tre av fyra informanter gav därtill uttryck för att dessa negativa attityder från omgivningen på olika sätt påverkade dem i en icke positiv riktning. Exempel på detta kunde vara en upplevelse av skam inför sitt eget kodväxlande, att man på olika sätt hämmades eller helt enkelt lät bli att kodväxla i vissa sammanhang.Min analys pekar på att det kan finnas två olika perspektiv på kodväxling.

Den huvudsakliga frågeställningen i C-uppsatsen lyder: ?Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen?? vilket besvaras med hjälp av underfrågorna: ?Hur ser karaktären ut visuellt? Hur skildras karaktären med hjälp av t.ex. musik? Vad gör karaktären? Vad har karaktären för roll i handlingen? Vad har karaktären för relation till de andra?Syftet med uppsatsen är att analysera karaktärer från båda könen. Framförallt vill jag lyfta fram kvinnan då Pixars filmer tenderar att fokusera på det manliga könet. Som slutsats kommer jag fram till att det var svårare än jag hade anat att lyfta fram det kvinnliga könet pågrund av att det verkligen är en mångfald av avancerade manliga karaktärer medan kvinnan oftast sitter som biroll med mindre viktiga insatser.

I dagens samhälle är det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad på den i många fall hårt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer är butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa är den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det är dessa faktorer som vi i den här rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklädesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker där vi genomfört intervjuer samt observationer.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.