Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.

I produktionen pÄ Tobii Technologys strÀvan att nÄ sina interna mÄl med leveranssÀkerhet och minimalt med bundet kapital i lager, har det visat sig nödvÀndigt att undersöka företagets produktionsprognoser. Syftet med ex-jobbet Àr dÀrför att utreda hur vÀl produktionsprognoserna stÀmmer överens med den faktiska efterfrÄgan samt att faststÀlla hur Tobii bör arbeta i produktionsprognosprocessen för att sÀkerstÀlla att komponentlagret baseras pÄ bÀsta möjliga underlag. Som första steg genomfördes en nulÀgesanalys för att skapa en uppfattning av den nuvarande situationen och dess svÄrigheter. En kombination av en kvantitativ och kvalitativ metod bedömdes vara av störst intresse för att sÀkerstÀlla att alla synpunkter beaktades i undersökningen, vilken baserades pÄ personliga intervjuer med samtliga berörda chefer involverade i prognosarbetet. En litteraturstudie genomfördes inom de omrÄden som hade relevanta bidrag till problemformuleringen; frÀmst prognostisering och processhantering, och en iterering av metodstudier och förslag till lösning genomfördes.

Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse av studie- och yrkesvÀgledares reflektioner om sitt eget lÀrande i arbetslivet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund Àr vilka erfarenheter vÀgledare ger uttryck för nÀr det gÀller sitt lÀrande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lÀr i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vÀgledarnas viktiga roll att vÀgleda individer till utbildnings- och yrkesval. LÀrande i arbetslivet Àr en viktig aspekt som leder till förbÀttrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vÀgledningen av elever och klienter.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om lÀrande och kompetensutveckling.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förĂ€ndrar. Studien utgĂ„r frĂ„n Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollĂ€rar- eller fritidspedagogsbakgrund Ă€r mer skolutvecklingsbenĂ€gna Ă€n rektorer med lĂ€rarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgĂ„ng av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. DĂ€r har typiska kĂ€nnetecken framkommit nĂ€r intervjuerna analyserats utifrĂ„n fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar pĂ„ att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sĂ€tta barnet i centrum? gjort att förĂ€ndringsbenĂ€genheten Ă€r en naturlig del av verksamheten.

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka och jÀmföra relationen mellan hur lÀrare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkÀt som datainsamlingsmetod. EnkÀterna besvarades av 20 stycken lÀrare som Àr verksamma inom grundskolans tidigare  Är. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar bÄde formellt och informellt inflytande, med störst fokus pÄ det informella inflytandets betydelse för lÀrandet. Hur lÀrare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs frÀmst genom formella beslutsprocesser i form av klassrÄd.

The knowledge of value-enhancing factors in condominiums is very important for real estate agents when valuing condominiums, but it is also of interest to the owner for an upcoming renovation and sale. Previous research has sorted out the most fundamental factors affecting value of condominiums such as location size, age and condition.The purpose of this paper is by consumer?s actual preferences regarding various attributes identify the most value-adding factors in condominiums. Thereby we want to add and nuance previous research.This has been done through a quantitative method in which possible buyers have ranked how various attributes affect their willingness to pay. The results were analyzed and the median of the various attributes have been recognized.The result shows in accordance with previous research that the location is the primary value-adding factor.

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

Revisoryrket har under senare Är omdiskuterats i samband med skandaler dÀr större amerikanska företag plötsligt gÄtt i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrÄgasatts. DÀrmed finns det ett behov av att Äterskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krÀvs förÀndringar redan pÄ utbildningsnivÄ genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte Àr universitetets primÀra roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund Àr denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

Kvalitet inom omsorgsverksamhet i Sveriges kommuner pÄverkasbl.a. av bÄde lagar och förordningar samt ekonomiska resurser.Kvalitet kan dessutom ses ur mÄnga perspektiv t.ex. personalensupplevelse eller brukarnas upplevelse. Dessutom kankommunikationen bÄde vertikalt och horisontellt mellanpersonalgrupper inom organisationen pÄverka verksamhetens olikakvalitetsomrÄden. Syftet med denna studie var frÀmst att undersökahur olika personalgrupper i en vÄrdorganisation uppfattade brukarnasupplevelse av vÄrdkvalitet men ocksÄ att jÀmföra dessa förestÀllningarmed brukarnas faktiska upplevelse av vÄrdkvalitet.

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillvÀxttakten i  samhÀllet. En stor andel av företagen Àr smÄföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjÀrde största industrigren och en förutsÀttning för att smÄföretagen ska expandera och stÀrka sin konkurrenskraft Àr genom att genomföra lönsamma investeringar. Det Àr dÀrför vÀsentligt att investeringsprocesserna Àr vÀl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jÀmföra smÄföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom Àmnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

Syftet med denna tvÀrsnittsstudie var att undersöka, det som i studien benÀmns, sjÀlslig intelligens, hos chefer och ledare i nÀringslivet samt att validera instrument för vad som i studien benÀmns ledarintelligens med fokus pÄ sjÀlslig intelligens. Studien utvÀrderade den sjÀlsliga intelligensen hos chefer och ledare samt om det var nÄgon nivÄskillnad pÄ den sjÀlsliga intelligensen hos kvinnor och mÀn. I studien anvÀndes en enkÀt dÀr deltagarna fick svara pÄ pÄstÄenden kring sjÀlslig, emotionell och rationell intelligens. Studien validerade tvÄ skalor för sjÀlslig intelligens utifrÄn ett kanadensiskt instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), en skala för sjÀlslig intelligens, (SQ), som ingick i ett svenskt instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), samt en ny skala för sjÀlslig intelligens, NySQ. Det var 90 chefer och ledare i VÀstra Götalands nÀringsliv, 37 kvinnor och 53 mÀn som besvarade enkÀten, medelÄldern var 47 Är.

I takt med att samhÀllet och hÀlso- och sjukvÄrden förÀndras torde det vara sÄ att ledare stÀndigt hanterar minskade resurser som kan pÄverka arbetsförhÄllanden. I en tid dÄ behovet av engagerade medarbetare Àr som störst, Àr arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhÄllningssÀtt och handlingar pÄverkas av förvÀntningar, krav och faktiska förhÄllanden pÄ arbetet. Ledarskapet mÄste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstÄr pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur första linjens chefer inom Àldreomsorgen beskriver sitt ledarskap.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.