Vad gÀller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa Àr den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhÄllande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att bÄde budget och Balanced Scorecard fungerar vad gÀller strategiimplementering. Budgetens roll vad gÀller strategiimplementering försvagas dÄ modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Förvaltningsrevisionen Àr en mycket viktig del av revisionen, men förbisedd i forskningen. Vi vill med vÄr kandidatuppsats uppmÀrksamma förvaltningsrevisionen och vilka förhÄllanden i företaget som kan pÄverka förvaltningsrevisionens omfattning. De riktlinjer som gÀller idag Àr utarbetade av FAR:s revisionskommitté och anger att förvaltningsrevisionens omfattning varierar frÄn företag till företag som en följd av skillnader i förutsÀttningar och revisorns ambitioner och kompetens. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka faktorer i företaget som pÄverkar förvaltningsrevisionens omfattning. Med hjÀlp av en egen teori vill vi förklara vilka faktorer i företaget som pÄverkar förvaltningsrevisionens omfattning, hur de pÄverkar och varför de pÄverkar.

Man kan frÄga sig vad som Àr fult sprÄk och vad det Àr som gör att ett visst sprÄk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det Àr ett ords betydelse och innehÄll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att mÀnniskor blir upprörda över att andra mÀnniskor kÀnner till ord sÄsompiss, skit och röv. Det Àr snarare mer troligt att mÀnniskor anser det vara konstigt om man inte kÀnner till ord som dessa. Det fula uppstÄr dock nÀr orden kommer till anvÀndning.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstÄ ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanstÀlld inom sÀrskilt boende. FrÄgestÀllningar i studien Àr  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna nÄgon form av informell introduktion och i sÄ fall hur beskriver de den??. Metoden Àr kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjÀlp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anstÀlldes inom sÀrskilt boende Äret 2012 i UmeÄ kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Det hÀr arbetets slutgiltiga uppgift har varit att skapa ett första utkast till enövergripande plan för en jÀmn fördelning av spelmoment för spelet Testament, ett spel som utvecklas för Svenska Kyrkan med syfte att anvÀndas inom konfirmandundervisning. Med spelmoment menas exempelvis story, miljö, utrustning och liknande.Arbetet ger inledningsvis en kort översikt över hur leveldesignen inom dataspel har utvecklats och gÄr dÀrefter in pÄ det mer specifika omrÄdet gameplay progression, utvecklat av Mike Lopez, som ger en översyn över vad som krÀvs för att skapa ett spel med en jÀmn fördelning av spelmoment.DÀrefter anvÀnds denna metod för att analysera det redan befintliga spelet The Legend of Zelda: Twilight Princess, för att testa Lopez metod, innan arbetet med att skapa en egen plan tar vid.Resultatet av uppsatsen har nÄtt mÄlet med en övergripande plan för en jÀmnfördelning av spelmoment för spelet Testament, en plan som dock kommer att behöva ses över och omarbetas under det att utvecklingen av det faktiska spelet tar vid, men som ger en bra överblick över vilka delar som fungerar vÀl och vilka som kan behöva extra arbete i den stundande utvecklingen..

Uppsatsen utgÄr frÄn en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus vÀrdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstÀmmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende pÄ den etiska tradi-tionen. UtifrÄn denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrÄn den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med vÀrdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör frÀmst dess resultat och faktiska frÄgestÀllning. Slutsatsen Àr att pÄ grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och vÀrdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frÄgestÀllning och ge ett anvÀndbart resultat.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i GöteborgsomrÄdet har för uppfattningar om Ny tid, pÄ papper sÄvÀl som pÄ nÀtet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pÄ tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och Àr utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar pÄ att opinionsledarna har anvÀndning för tidningen pÄ olika plan. InnehÄllsmÀssigt skiftar motiven för anvÀndning, dÀr vad som efterfrÄgas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det pÄvisas Àven att sociala samt underhÄllande motiv utgör en stor del av lÀsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen Àr bÀttre till lÀngre, mer avslappnad lÀsning.

Rapporten beskriver hur vi gÄtt tillvÀga för att lösa uppgiften som var att bestÀmma om det gÄr att stÀnga av nÄgra transformatorer under sommarrevisionerna nÀr man inte producerar nÄgon elektricitet. Den tar Àven upp hur förbrukad el förhÄller sig till förbrukad effekt vid vissa driftfall, samt Àven hur förbrukningen ser ut kontra producerad över Äret.Genom kartlÀggande av de stora effektförbrukarna, och bestÀmma under vilka driftfall de anvÀnds, har vi kunnat konstatera att det skulle krÀvas ett mycket omfattande omkopplingsarbete för att kunna koppla ifrÄn en transformator. Vidare undersökte vi de faktiska tomgÄngskostnaderna för sjÀlva transformatorerna och kom fram till att dessa Àr vÀldigt smÄ i sammanhanget.MÄnga problem uppenbarade sig under arbetets gÄng ju mer information som intogs, exempel pÄ det Àr just att mÄnga komponenter till de olika pannorna Àr fördelade över flera transformatorer och en annan orsak Àr att centraler för lampor och dylikt Àr kopplade i olika omfattning till de olika transformatorerna, vilket gör att om man slog av dessa skulle de som jobbar under revisionerna fÄ arbeta i mörker. Slutsatsen blir att det Àr svÄrt att hitta enkla sÀtt att spara energi, som att slÄ av och pÄ en transformator, och att man kanske borde titta mer pÄ enskilda komponenter..

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Bakgrund: Barnfetma Àr den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer Àr de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras dÄ detta ger ett bÀttre resultat. En förstÄelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare pÄ landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vÀgs för- och nackdelar med etableringar pÄ landsbygden och det tas Àven upp vilka formella förÀndringar som skulle underlÀtta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. UtifrÄn marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsÀgare som antingen har gÄrdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar Àven upp företagarnas syn pÄ landskapsidyllen. Uppsatsen bygger pÄ vad fem olika verksamhetsÀgare anser om dessa frÄgor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fÀltstudie. VerksamhetsÀgarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte Àr bosatta pÄ landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de mÀnniskor som inte Àr bekanta med bygden att hitta en sysselsÀttning sÄ som att fika eller handla i gÄrdsbutiker.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..