I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna.

Arbete är en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begått brott har det svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden då de stigmatiseras (Carter 2009). Idag är det väldigt vanligt att arbetsgivare begär ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sållas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie är att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstå vad arbete har haft för betydelse fördem.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur kön och specifikt maskulinitet konstrueras i Kriminalvårdens behandlingsprogram ROS och IDAP. Dels undersöks hur behandlarna som leder programmen konstruerar kön, både sitt eget och männens, och dels undersöks hur männen som går i behandling konstruerar kön, utifrån behandlarnas perspektiv.Datainsamlingen har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer med personal som håller i behandlingsprogrammen ROS och IDAP. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika teman som sedan återkommer i analysen. Resultatet har analyserats utifrån teorier kring socialkonstruktionism, kön och maskuliniteter, och sedan delats in i två delar. En del beskriver hur behandlarna konstruerar kön och en del beskriver hur männen i behandling konstruerar kön.

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit.

I denna uppsats diskuteras motiven till, konsekvenserna av samt behovet av en översyn av 2 § Brottsskadelagen utifrån att begreppet ära inte finns med i lagrummet, där grunderna för rätt till statlig kompensation vid kränkande behandling återfinns. Undantaget innebär att offer för rena ärekränkningar, såsom förtals- och förolämpningsbrott, idag inte har rätt till statlig ersättning. Av detta följer att gränsdragningen för och bedömningen av vilken form av kränkning ett offer utsatts för har stor betydelse för rätten till brottsskadeersättning. Ärekränkande brott tenderar att öka i antal enligt statisktik över antalet anmälda förtalsbrott de senaste åren. Förtalsbrottet tar också nya former och uttryck i samband med internetanvändandets utbredning i vårt samhälle.

Balkongföretaget Balco AB i Växjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfångare som ska bidra till förbättrad uppvärmningsekonomi för fastigheter. Projektets mål att utvärdera och förbättra den tidigare nämnda luftsolfångarens prestanda genom att se över parametrar såsom materialval, luftflöde och fläktar med tillhörande solceller. Då företaget bedriver sin verksamhet i Växjö har det blivit mycket arbete på distans i Göteborg detta har dock inte varit någon större nackdel då mycket av den research som gjorts inte kräver någon närhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfångare i allmänhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lämpliga egenskaper har studerats och jämförts med befintliga produktens material. Solfångaren innehöll från början tre stycken fläktar som drevs av externt placerade solceller.

Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet ? ersättningen blev vad som kommit att kallas en ?solidaritetstrategi?. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering går att tillämpa vid dimensionering av en stålstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrån sannolikhetsteori. En förutsättning för detta är först och främst att tillförlitliga indata finnas att tillgå. Att få fram mätdata på till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hållfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svårt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering på 10 % är möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering används istället för Eurocodes normer.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskänsla i städers mörker-landskap. En del människor är oroliga över att drabbas av brott och undviker därför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstår helt från att gå ut när det är mörkt. Detta är ett problem då det begränsar hur människor egentligen skulle vilja använda det offentliga rummet, vilket betyder inskränkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskänslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit långt i belysningsfrågan och är en av landets bäst belysta städer.

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgänglighet för medborgare och företag. Rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten är beroende av att den rättsliga regleringen och styrningen av politiska mål harmonierar samt att det är balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rättslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mål samt vilka konsekvenser det får för rättssäkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rättsvetenskapliga samt den rättskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som består av rättssäkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssäkerhet visavi politiska mål har det visat på att grunden, den rättsliga regleringen, inte är tillräckligt stabil.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.