Barnamordsplakatet (a Infanticide Proclamation) of 1778 was a circular allowing unmarried mothers to give birth at an undisclosed location without giving up the name of the father. The proclamation was supposed to ease the situation for the unwed mother in Sweden.The aim was to investigate whether women in Assembly of Hällefors, far from government and close to remote forest Finnskogen, was affected by the Infanticide Proclamation, between 1771 and 1830.Case studies has been done on people who had illegitimate children, if they were convicted, what the crime was and what the punishment was. The investigation is made at a local level and compared against national analyzes on the same theme.A lot of illegitimate children were born in Grythyttan nearby and slightly less in Hällefors, compared to other places of Sweden. Mothers and fathers were convicted in the district court for crimes, including, sexual intercourse between unmarried persons. More women than men were convicted.

Skadestånd i diskrimineringsmål har kritiserats för att inte uppfylla EG-direktivens kriterier att vara tillräckligt avskräckande, effektiva och proportionerliga då de av domstolarna har jämförts med skadestånd vid andra brott. I min uppsats tar jag upp frågan dels om det reparativa syftet uppnås genom dagens skadeståndsbelopp, dels om den preventiva funktionen upprätthålls.Under arbetets gång med denna uppsats har en ny diskrimineringslagstiftning arbetats fram med syfte att försöka stärka skyddet mot diskriminering. Nyligen har både lagrådsremiss och proposition lämnat regeringen och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. I min uppsats diskuterar jag även frågan om den nya diskrimineringslagstiftningen kommer att förändra skadeståndspraxisen i Sverige? Jag anser att sanktionerna för brott mot diskrimineringslagstiftningen måste ses över för att uppfylla den moralbildande och handlingsdirigerande effekt den syftar till.

Hur kan fängelsemiljöerna utformas för att gynna interners rehabilitering och därmed motverka återfall i brott?Det har varit min frågeställning under mitt examensarbete. Research, studiebesök och mycket skissande resulterade i ett inredningsförslag där tryggheten står i fokus. Känner man sig trygg är det lättare att arbeta med sig själv och därmed rehabiliteras. Det förslag som jag kom fram till är ritat utifrån tre moment, vilka är tänkta att kunna transformeras och översättas till befintliga anstalter..

Syftet med vår uppsats har varit att utreda om revisorns roll har förskjutits från ?client focus? mot ?public interest?. Vi har också tagit reda på vad revisorerna tycker om sin nya roll. ?Client focus? innebär att revisorerna utför tjänstejobb, de måste vara måna om sina klienter, dessa har rätt att byta revisor vid missnöje.

Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare gränser innebär att polisen får allt svårare att hålla jämna steg. Behovet av nya arbetsmetoder är en förutsättning för att överhuvudtaget komma åt den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation är metoder som redan används, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan användas så effektivt som är önskvärt. Rapportens syfte är att belysa vad bevis- och brottsprovokation är och hur den används.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Titel: ?Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten.

Forskning visar att svensk polis skjuter mycket sällan med stöd av sin laga befogenhet. Istället tvingas polismännen skjuta när ingripandesituationen har utvecklats till en nödvärnssituation. I en sådan situation befinner sig polismannen under påverkan av allvarlig stress varvid dennes psykiska, mentala och känslomässiga förmåga kan vara kraftigt begränsad. Ökar polisens medvetenhet om sina möjligheter att bruka sitt vapen i ett tidigare skede med stöd av laga befogenhet kan dödsskjutningar undvikas. Regler om den svenska polisens skjutvapenanvändning i laga befogenhet finns angiven i SkjutK 2 §.

Vissa människor väljer att begå brott, deras val leder ibland till påföljd som i sin tur verkställs av Kriminalvården. Kriminalitet är ibland svårt att förstå, vad man kanske inte alltid inser är att alla inte väljer att vara kriminella, vissa har bakgrunder som format deras personligheter och värderingar som lett dem in på fel spår. En del är också slavar under drogmissbruket vilket tvingat dem in i kriminalitet för att finansiera drogerna. Vi kände att vi ville få reda på hur dessa personer tas om hand inom Kriminalvården och hur man jobbar för att eventuellt förbättra deras framtida möjligheter till ett bättre liv efter avtjänat straff. Vi kommer att behandla olika påföljder men rikta in oss mot fängelse.

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, våldtäkt och misshandel. Den ena gärningen är brutalare än den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestånd för sveda och värk som under vissa omständigheter kan tilldömas den som åsamkas psykiska besvär, till följd av underrättelsen om att en nära anhörig uppsåtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som närstående till ett brottsoffer tvingas utstå vid grova brott är ofta påtagliga för den som drabbas, varför skadestånd ev.

2006 trädde en ny försäkringsavtalslag i kraft. Den nya försäkringsavtalslagen innebar bland annat vissa förändringar i försäkringstagarens upplysningsplikt. På grund av de stora konsekvenser som följer av en brist i upplysningsplikten är det av yttersta vikt att parterna vid tecknandet av ett försäkringsavtal vet om vad som gäller.Denna uppsats utreder vad som utgör gällande rätt rörande upplysningsplikten vid tecknandet av företagsförsäkringar. Uppsatsen analyserar såväl upplysningspliktens omfattning som vilka eventuella rättsföljder som kan bli aktuella vid ett brott mot upplysningsplikten.Upplysningsplikten kan delas in i två separata delar vad gäller företagsförsäkringar. Det finns dels en passiv upplysningsplikt som innebär att försäkringstagaren är skyldig att svara på frågor och lämna de upplysningar som försäkringsgivaren begär om de är av betydelse för såväl den faktiska försäkringsgivarens riskbedömning som för risken eller en eventuell skadas storlek.