I denna C-uppsats studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna är, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet på arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatser. Utifrån en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anställda på olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har används för att förklara och ge en djupare förståelse för ritualer och medarbetarnas känsloupplevelser i samband med ritualer på arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till känsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Många organisationer idag har insett värdet av att styra genom värderingar. Trots seriösa försök är det ändå många som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrån befintlig litteratur analysera innehållet i och villkoren för tänkbara processer, varigenom gemensamma värderingar kan skapas i en organisation. Vår studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen är en analyserande process, vilket gör att ett kort svar på vårt syfte är omöjligt att ge.

Det övergripande syftet med studien är att ge ökad kunskap inom fenomenet teamarbete samt att öka förståelsen för läkare, kurator och psykologs upplevelse av teamarbete, i olika form, och påverkan på patientvården inom vuxenpsykiatrin. För att besvara detta har nio kvalitativa intervjuer genomförts med representanter från tre olika team inom vuxenpsykiatrin. Intervjuerna har sökt svar på professionernas upplevelser kring ansvarsområden, ledarskap och hur patienters behov uppmärksammas som följd av arbetsformen. Resultaten visar att professionerna upplever ansvarsområden som tydliga, även om vissa respondenter inte får utnyttja sin fulla kompetens. Ledarskapet beskrivs som tydligt trots att endast ett av teamen har en formellt utsedd ledare, det formaliserade teamet, som har uttalat ansvar för ledarskapsuppgifter.

Detta är en fallstudie där syftet är att med hjälp av The Lean Startup som arbetsmetod öka andelen nya och aktiva Medlemmar på en specifik webbsida genom att förbättra användarupplevelsen. The Lean Startup är en iterativ metod som främst syftar till att utveckla nystartade företag och att anpassa produkterna för marknaden. I detta projekt har metoden applicerats på ett designprojekt. Insamlingen av data har skett genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvantitativa metoderna har fungerat som en kartläggning över målgruppens attityd, men också som ett verktyg för att mäta hur många besökare webbsidan hade innan och efter studien.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika Medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Bakgrund: Det har varit mycket diskussioner om vilken kost som a?r la?mplig vid typ-2 diabetes. LCHF-kost har pa? senare tid blivit uppma?rksammad som ett bra alternativ. Det finns flera vetenskapliga studier avseende de fysiologiska effekterna av LCHF-kost, men inte pa? den sja?lvupplevda ha?lsan hos dem som fo?ljer kosten.

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom är Medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll.

Omorganisering av verksamheter är idag ett vanligt fenomen som ställer höga krav på kunskap om förändringsarbeten och förmågan att kommunicera med organisationens Medlemmar. Då en person eller grupp får i uppdrag att genomföra en förändring måste de utforma och förmedla ett förändringsbudskap till berörda medarbetare som bör innefatta vad som ska förändras, varför förändringen behövs, hur den kommer att påverka medarbetare samt en tidsplan för planerade aktiviteter och beslut för förändringen. Syftet med denna studie var därför att utreda hur en överensstämmande bild av förändringsbudskapet kunde uppnås mellan medarbetare och förändringsledning. För att kunna besvara syftet genomfördes enkätundersökningar, intervjuer och en observation på ett företag som nyligen genomförde en nationellt omfattande förändring som berörde ungefär 500 anställda. Genom detta tillvägagångssätt undersöktes de fyra delarna av förändringsbudskapet, kommunikationsformer samt faktorer som kunde påverka medarbetares uppfattning.

Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) Medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella Medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes. Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp.

Internet har blivit en viktig del i dagens samhälle, både för företag och enskilda individer där möjligheten till möten med andra människor har skapat en ny kontext. Det som den senaste tiden har vuxit och engagerat många är användandet av sociala nätverk, så kallade communities. I denna uppsats undersöker utredarna, på uppdrag av Bhappi, hur en ny aktör ska arbeta för att ta sig in på marknaden för sociala nätverk. Uppsatsens syfte är således att kartlägga marknaden för sociala nätverk samt undersöka på vilket sätt som Bhappi.com ska arbeta för att etablera sig och värva nya Medlemmar.Utredarna har för att kunna besvara syftet använt sig av en kvalitativ metod bestående av en litteraturstudie, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer. Dessa empiriska data har vidare analyserats utifrån en av utredarna själva utformad modell som baserats på teorier inom marknadsföring, nyetablering av tjänster samt litteratur om sociala nätverk.Resultaten av utredningen visar på att intresset för Bhappis huvudsyfte gör din röst hörd finns, där affärsidén grundar sig att utforma rapporter efter diskussioner och enkäter som Medlemmarna har varit med och format.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara Medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning.De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

Relationer mellan patienter och vårdpersonalen kommer alltid fram, medan relationer mellan vårdpersonalen och närstående är mindre belysta. Närståendes roll är inte klart definierad inom hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har antalet bröstcancerpatienter respektive deras anhöriga ökat. Dessa vänder sig med sina behov, förväntningar och begäran om svar till vårdpersonalen. Om sjuksköterskan inte lägger betydlig vikt vid anhörigas behov, finns det risk att detta i sin tur kan leda till förvärrad psykisk stämning och lidande hos vuxna Medlemmar och yngre individer i familjen samt patienten själv, familjerelationen kan bli negativt påverkad.

Det har blivit allt vanligare att svårt sjuka människor vårdas sista tiden i hemmet. I WHO:s definition av palliativ vård är familjen viktiga Medlemmar i teamet kring den palliativa vården.Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser kring palliativ vård i hemmet.En litteraturstudie innehållande sju kvalitativa artiklar genomfördes. Samtliga artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL för att sedan analyseras av författaren.Studien visade att de närstående upplevde känslor av otillräcklighet. De hade också en önskan om att få vara mer delaktiga i omvårdnaden samt en önskan om att förbättra relationen med vårdteamet. Endel saknade såväl professionellt som informellt stöd och upplevde den nya situationen som livsomvälvande.

Bakgrund: Förtroende är en viktig förutsättning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger även den på förtroende. Revisorer använder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan använder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens från flera revisionsbyråer kan det leda till att revisorer tänker mer på hur de presenterar och framställer revisionsbyrån och sig själva för att göra byrån mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara på det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som revisorerna tycker är viktigt att revisorn besitter som får ansvara för det första klientmötet.