Brooklyn Tigers ville ersätta deras nuvarande CMS system Joomla på grund av att det saknades viktiga funktioner. Brooklyn Tigers ville därmed ha ett egen utvecklat CMS som motsvarade deras krav. Funktionerna som de ville ha var att användare skulle kunna bli Medlem på webbplatsen och få olika användarnivåer beroende på om de var Medlem i föreningen eller inte. De ville dessutom ha ett administratörsgränssnitt där det skulle vara möjligt att lägga till nya artiklar, ändra befintliga artiklar. Lägga till nya resor, ändra resor och se bokningar på resorna, samt skicka ut e-post till de som är bokade.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli Medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli Medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen.

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken.Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara Medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande Medlemmar om vad ett Medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess Medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande Medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en Medlem som blir arbetslös får mer negativa roller..

I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina Medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara Medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara Medlem har på majoritetskravet.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en Medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att Medlemsantalet har minskat. Ett symtom på detta är att 493 personer som betalade sin Medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots påminnelser. Syftet med vår D-uppsats är att beskriva Röda Korsets Medlemskår, med betoning på ålder och utveckling av Medlemssiffror. Vidare ämnar vi att, med fokus på Uppsala, undersöka varför man är/blir Medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför många Medlemmar har lämnat organisationen. Studien baseras på både sekundär- och primärkällor och använder såväl teorier om frivilligorganisationer från litteratur om sådana, som statistik från Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkät.

Uppsatsen behandlar och granskar styrelseledamots och VD:s lojalitetsplikt gentemot bolaget. Då det i svensk rätt i princip saknas explicit reglering av området kompareras det svenska rättsläget med det engelska och amerikanska för att studera och jämföra likheter och skillnader. Uppsatsen söker därmed besvara huruvida utländska tankesätt inom förevarande område kan tillämpas även inom den svenska rätten.I utredningen av lojalitetsplikten behandlar uppsatsen frågan om intressekonflikter mellan bolaget och dess lednings genom att granska regleringen av jäv. Fokus ligger här på så kallad självkontrahering, eller self-dealing på engelska. Med detta avses förenklat att en Medlem av bolagsledningen själv ingår avtal med bolaget.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda Medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild Medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller Medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en Medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Sverige är Medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för Medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Sverige är Medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för Medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny Medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte är att utifrån ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlägga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen räkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartläggning är aktuell då organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förändringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis är ledaren mer närvarande och coachande än tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrån ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igång av en aktiverare och förstärks eller försvagas beroende på vilken konsekvens beteendet får.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.