Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level.

Customer service has traditionally consisted of telephone, mail, and later on chat.But the entry of social media has changed the way companies exercise customerservice. Companies should ask themselves whether the same type of traditionalcommunication may or may not function in a new channel and thus whether itcan be applied to social media.The purpose of this study is to describe the companies? use of customer servicein social media and how the communication differentiates from thecommunication in traditional customer service, and also to define the effect onthe customers? relationship to the company. To reach our conclusions we havecombined theoretical references with qualitative interviews.By our analysis, we found that the communication in social media expandsthe possibilities. By entering an unfamiliar channel, customer service has hadto adapt themselves and their language.

The purpose of this essay, entitled ?Heja Sverige! Heia Norge?, was to study the difference in nationalistic tendencies between Swedish and Norwegian news coverage of the 2015 FIS Nordic World Ski Championships in Falun, Sweden, which took place between 18 February and 1 March 2015. It was the fourth time the event took place in Falun, previous games having been held in 1954, 1974 and 1993.I performed a critical discourse analysis of a total of twelve articles split over two race days ? one where Swedish athletes outperformed Norwegian athletes and vice versa. I did this order to study if the news coverage in each of the two countries? most promininent sports papers; Sportbladet in Sweden and VG Sport in Norway, was charaterized by a nationalistic discourse, as well as comparing the two to find similarities and differences between them.Having based my analysis on theories and previous research regarding media events, nationalism, national identities, ?us and them?, imagined communities et cetera, I came to the conclusion that a nationalistic discourse is, without a doubt, present in the news coverage ? something very unique for sports journalism as a genre.

The essay aimed to investigate whether people choose light products or original products regarding dairy products and beverages as well as the motives for their respective choice. Finally the purpose was to find out where they had obtained the knowledge to make their choice and how they thought media had affected their choice. The method used was a qualitative decsriptive study with three focus groups consisting of six women aged 40-50, six women aged 20-30 and four men aged 25-35. Each interview lasted 2 hours. The groups were a selection of comfort.   The results showed that all respondents choose original products. The primary reason was because they thought that original products tasted better and had a better consistence.

Denna studie syftar till att visa hur hälsa representeras i hälsotidningen MåBra. Utgivningsåret för tidningen  i studien är 2008. Studien bygger på en semiotisk analys av de bilder som finns på tidningens omslag. Den bygger också på en kvalitativ diskursanalys av ett avgränsat material. De teorier som studien utgår från är genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hälsa är, främst från ett hälsopedagogiskt synsätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper.Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys.Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

The aim of this thesis is to investigate how librarians view marketing of the library using social media and how this can be used in a marketing strategy. The theoretical framework for this thesis is based on the 7 Ps of the marketing mix, SWOT-analysis and SWOT/TOWS Matrix. The theory is based on planned elements that make up a product or service offered the market. We have used our own interpretation of the theories to analyse our material. Our main method has been a web-based questionnaire, the questionnaire was sent to 523 librarians active at ten large public libraries and its related branches.

En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen.

Background and problems: All that is stated in social media might not always sometimes be right, which has consequences for the individual's view of the described phenomena. The individual interprets and takes in mass media messages, which can lead to that the wrong information makes believed to be is correct one. The news media?s photo illustrations might pictures result in bad images of the suburbs. Hovsjö, residential area in the city of Södertälje, occurs in the media depicted as is a bad place to live due to the high rate of crime there.Purpose and Issues: My main research question is: How do young people view their residential area Hovsjö in comparison with the image they believe consider is given in that the news media gives the area? Further questions of the study are: How do the young people of the district describe their residential area? How do the youth's react to the news media images of Hovsjö? Has the neighborhood helped to form their identity?Method: In my data collection I have chosen a qualitative approach with observation and semistructured interviews.

Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande..

This essay is a case study of how two non-profit organizations, in the same line of business work with external communication and new media such as Internet and social media (Facebook and Twitter).Both these organizations are located in different countries and the purpose of the case study is also to find out if the differences in their work methods in communication depend on organizational or cultural differences. The case study was conducted in the organizations Sverige Amerika Centret in Karlstad, Sweden and The Swedish Council of America in Minneapolis, US. A qualitative approach executed through interviews and a qualitative content analysis of the organizations annual report from 2010. The result of the interviews and the document content analysis shows that there are differences in the way these organizations handle their work with external communications and new media. One of the organizations uses new media more actively in their work with communication and through that channel creates a relationship with its external audiences. The theories that has been used for this case study is Organization communication, Intercultural communication, Public Relations and Organization culture. Keywords: external communication, new media, culture and employees..

Uppsatsens syfte är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka och analysera hur kön beskrivs i SiS-rapporter om ungdomsvård som finns tillgängliga i sin helhet på deras hemsida.De frågeställningar som vi i uppsatsen utgår ifrån är: Hur beskrivs manligt och kvinnligt i texterna? Vilka egenskaper tillskrivs pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp? Vilka problemförklaringar används för pojkar respektive flickor, samt ungdomar som grupp?Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialkonstruktionism och diskursanalys, både som teori och metod. Empirin består av fyra forskningsrapporter publicerade av SiS som samlats in med hjälp av Internet. Vi har undersökt rapporttexterna utifrån ett könsperspektiv, med diskursanalys som metodologiskt verktyg. Vår fokus var texter, meningar och ord, inte författarna eller rapporternas resultat.