This qualitative research is about how Swedish media constructs immigrants in articles. The focus of the study will lie on ten Swedish articles and how they stereotype immigrants, but the demarcation will be for young immigrant boys related to crimes. The purpose of this paper is to highlight how media achieves its goal to construct a group as inferior. This will be implemented with the help of articles from different newspapers that reported on immigrants who have committed crimes. We have chosen to look at different newspapers to see if there is a curtain pattern in the construction of immigrant boy.

Purpose: The study aims to analyze how companies can learn from past communications in critical situations and during corporate crisis, and see how they use this knowledge in the management of subsequent critical situations and corporate crisis. Furthermore, the media is analyzed to see how the newspaper industry chooses to reflect an organization and its actions, and also to see if the pressure through articles in the newspapers has an impact on the extent of the situation.Method: A qualitative case study of Sweden?s largest food company, ICA Sverige AB, where knowledgeable people in media management within the company are interviewed using semi-structured interviews, with support of quantitative methods by a collection of articles from the news press.Theories: Concepts, theories and models in crisis management and communication has been applied to relevant data. These comprise Knowledge Management, a communication template in crisis management, The Situational Crisis Communication Theory (SCCT) and the model Content of crisis communication.Empiric: Based on the quantitative data consisting of articles from four Swedish news sources: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, a semi-structured interview guide was created and carried out with the person within ICA who possesses knowledge of the subject area.Conclusion: ICA has during the priod studied exhibited to have used the concept of Knowledge Management in the development of their routines regarding product recalls at product defects. The relationships between ICA and the media have shown improvements, which has resulted in ICA percieve the media coverage as balanced, true and fair..

För cirka ett år sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen Rosengård i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jämförelse med hur verkligheten faktiskt såg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen är skev i jämförelse med hur verkligheten ser ut är ingen ny frågeställning. Debatten har de senaste tio åren både kommit och gått kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsområden och dess invånare, som ofta till stor del utgörs av individer från andra kulturer. Tidningarna som säger sig värna om det demokratiska samhället marginaliserar områden som Rosengård genom en alldeles för ensidig bevakning.

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer baserade på modellerna SWOT-analys och Perfect Event tar vi reda på hur arrangörerna bakom New Media Meeting jobbat fram ett hållbart event..

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll. .

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjänsten förmedlas på internetforumet Familjeliv.se. Vårt fokus har legat på barnfamiljers kontakt med socialtjänsten. Vi har undersökt om vi kan se några mönster i hur socialtjänsten beskrivs och om detta skiljer sig åt om är en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlägget. Syftet har också varit att belysa hur ett internetmedie påverkar sättet att kommunicera.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

This thesis highlights the complex relationship between social movements and the mass media. The new social movements really have to struggle to get access to the media sphere, often enforced to use spectacular media strategies, and at the same time maintain their political messages. This struggle gives us reason to question the liberal notion of the media as a neutral arena for political communication and debate. In fact we argue that the media industry should be seen as a powerful actor and that the mass media serves to maintain and enforce an ideology that serves the political and economic elites in the liberal capitalist democracy. The Social movements that seek to question these elites and present an alternative, as they did during the EU-meeting in Gothenburg 2001, quite clearly gets far from neutral media image of the political actions taking place instead the are portrayed as violent or associated with violence and not presented as legitimate or believable political subjects..

The municipality of Kalmar have a problem, how to reach and communicate with young people in Kalmar. In today?s changing media environment it gets more difficult to stand out and reach audience with messages and especially with the new forms of media that has revealed. Therefore, we have been commissioned to develop recommendations on how the municipality of Kalmar can communicate with young people in Kalmar.  The purpose with this study is to investigate which media channels young people in Kalmar use and their attitudes towards social media in particular. We wanted to find out how the municipality should communicate to reach them and what attitude youths have against the municipality in general.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.