Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling..

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ?Malmö? under nämnd period.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

En granskning av fyra tidningars rapportering om statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen 2004. Mediernas granskning av statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen I Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem?.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen. Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång. Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgångar fått en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgångar kan inte längre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga värde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet är indelat i två delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del två ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras på en surveyundersökning vilken utformades webbenkätprogrammet SurveyMonkey. Enkäterna skickades till företag noterade på NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser.

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.    Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.

Den här uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjälp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgångspunkterna är postkolonialism och orientalism. Med hjälp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen förändrades under de tre sista åren innan svenska arrangören Rockparty gick i konkurs och under de tre åren som tyska FKP Scorpio arrangerade festivalen. De perioder som studerats är 2007 till 2009 samt 2011 till 2013. Studien är kvalitativ och bygger på text- och bildanalys av 50 artiklar som publicerats i Aftonbladet under de berörda åren.De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är "Hur förändrades Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen mellan åren 2007 till 2009 och 2011 till 2013?", "Hur skildras de respektive festivalarrangörerna utifrån ursprung?" samt "Hur rapporteras det om festivalens väder under de respektive tidsperioderna?". Journalistiska perspektiv på framing-teorin, även kallad gestaltningsteorin, har använts som teoretisk grund.Studien visar att Aftonbladets rapportering var negativ under båda perioderna, men att den blev mer kritisk under FKP Scorpios arrangörskap.