No abstract.

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

Effekterna av en arbetsmigration känns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som är i fokus i denna uppsats, får andra och utökade uppgifter i hushållet när mannen åker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushållsöverhuvuden. Makten, som här definierat som makt över och makt till, är inte konstant utan ändras efter omständigheterna såsom exempelvis migration. Frågan som ställs i uppsatsen är om kvinnorna upplever att de får mer makt och om denna upplevelse förändras när maken kommer tillbaka.Uppsatsen är baserad på intervjuer med kvinnor från en by i syd- västra Serbien (Serbien/ Montenegro).

SammanfattningI organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv.Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen.Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde.Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag..

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

En analys av domstolars civilrättsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. Utgångspunkten är att domstolen innehar rätten att förändra avtal när orimliga resultat uppstår från det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjälp av avtalstolkningsläran med målet att finna avtalets verkliga syfte. En av de främsta anledningarna till varför domstolen ska behålla denna civilrättsliga makt är för att den inte ska lämnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stärkas..

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgång till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras är att samtliga sagor påvisar att makt innehåller något ont eller negativt i sin natur, på samma gång som godhet är relativt inkompetent. Då någon av de grymma makthavarna omvänds i sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child är ett exempel på. Begreppet makt definieras med hjälp av handboken Vad är makt? av Fredrik Engelstad, som också erbjuder utblickar mot olika både nutida och äldre maktteorier, och därmed sätter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det är tydligt att A House of Pomegranates inte är ämnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever makt i relationen med vårdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjälp av följande frågeställningar: ? Hur upplever man som biståndshandläggare makt i mötet med vårdtagaren?? Hur hanterar biståndshandläggarna makt/maktlöshet och hur påverkar detta beslutet om bistånd?? Vad påverkar den upplevda makten hos biståndshandläggarna och vad får det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med åtta biståndshandläggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta färgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den äldre. De tar avstånd från att de utövar makt mot vårdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att påverka.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

                 SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys. METOD & MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                           HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor..

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i så fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos på sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G.