En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen på speciallärarprogrammet på Malmö Högskola under våren 2015. Det är en kvalitativ studie som utgår från det sociokulturella perspektivet där talet är tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lärarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån Kintsch och Rawsons modell för läsförståelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar på att lärarna, när de bedömer elever, bedömer hur väl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till läsförståelse.

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever.

The aim of this study was to examine how children in ages 3 to 4 use the public library with the research questions: What does children?s, in ages between 3 and 4, information behavior look like when they visit a public library in leisure time with a parent? What is the nature of interaction between child and parent, child and the staff of the library, and between child and other visitors? What is the function of the cultural tools in relation to the children?s information behavior? The theoretical frame of reference consisted of Lev Vygotsky?s ?the zone of proximal development? and Roger Säljö?s theory about using cultural tools. To answer the questions I have observed 4 children together with their mothers and siblings at a public library. From the result of the observations I found that every child had their own information behavior. Two of the children only used one kind of cultural tool ? books.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen.

Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med målet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrån upplevelser av dess användande bland förespråkare av metoden, rekryterare och kandidater. Frågor som ställs är: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjälp av metoden samt är denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strävan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar på symptomen i stället för på orsakerna och därför gör den till en kortsiktig lösning. De som är kritiska mot metoden menar även att det nästintill är omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra.

Reflektion kan vara ett betydelsefullt redskap i omvårdnadsarbetet för att skapa en god och säker vård. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor tar sig tid att stanna upp och ge tid för reflektion kring situationer och handlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av reflektion inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Studier söktes i databaser och bearbetades. Resultatet visar att sjuksköterskor växer i sin profession genom att reflektion används som ett instrument till utveckling.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

I vår vardag använder vi oss av mängder av redskap och föremål som hjälper och roar oss. Dessa föremål har de senaste åren tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta område kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vår uppsats är att belysa forskningsområdet Ubicomp och några av dess problemområden. Kontextmedvetenhet, Integritet och Människa- datorinteraktion är de tre problemområden som vi valt utifrån befintligt litteratur.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Ända sedan 1949 har Taiwan sökt sin självständighet. I den här uppsatsen undersöker vi hur den kinesiska regeringen har använt olika argument för att försöka övertyga Taiwan om att det skulle vara till deras fördel att återförenas med Kina. Argumentationen ser vi som ett mycket viktigt redskap i försöken att övertyga och skapa förståelse för en viss politik som förs.Argumenten som vi analyserar är utdrag ur officiella uttalanden gjorda av den kinesiska regeringen efter att president Jiang Zemin framförde sina 8 punkter 1995. Vi har delat in argumenten i fyra kategorier; "makt", diskuterar i huvudsak den militära hotbilden, "den suveräna staten", det är en intern kinesisk angelägenhet, "blodsband", kineser och taiwaneser har samma ursprung, "ekonomi", de argument Kina för, för att få till ett ökat ekonomiskt flöde över sundet. Slutsatsen i uppsatsen är att förändringen i argumenten inte varit särskilt stora men anspelat på olika argument över tiden..