Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är:Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier?För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där.Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Titel Medietango? om Twitters betydelse för opinionsbildningen.Författare Robert OlssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2012.Handledare Jenny Wiik.Sidantal 41Antal ord 15 324Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intervjupersonernas aktivitet i sociala medier, med huvudinriktning på Twitter, påverkar möjligheten att få en opinionsbildande roll i traditionella medier.Metod Den kvalitativa samtalsintervjun.Material Studien bygger på åtta samtalsintervjuer.Huvudresultat Det finns enligt respondenterna en tydlig koppling mellan det personliga tilltalet i kombination med en professionell bas ochexponering i de traditionella medierna. Studiens intervjupersoner har genom sitt agerande på Twitter fått en opinionsbildande roll i traditionella medier i frågor de själva identifierat som viktiga. Respondenterna är inte överens om nyttan av att kombinera aktivitet i olika sociala medier med varandra för att nå opinionsbildande framgång..

Ljuddesign i spel för sociala medier lider många gånger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbättras utifrån de begränsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign från ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett används idag. Även ämnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa två områden, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkätundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras åsikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud åt ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet användes som jämförelse till Hello Adventure..

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är individuellt förankrade.

Användandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste åren. Oavsett om det sker märkbart för användaren eller inte använder sig gemene man i princip dagligen av någon form av tjänst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt från att lyssna på webbradio till att titta på videoklipp från nyhetsportaler eller sportsidor på Internet. I denna rapports första del görs en kartläggning över strömmande medier rent generellt. Den läsekrets som inte är särskilt insatt i ämnet får reda på vad strömmande medier är, vilka aktörer som finns på marknaden, möjliga distributionssätt, historik med mera.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara på varför arbetstagare väljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan få. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. Därefter har vinjetter utformats utifrån resultatet från intervjuerna samt ett uppmärksammat fall i tidningen om just en sådan här händelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner på situationerna.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för såväl privatpersoner som företag, något som uppmärksammats och utnyttjats för främjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrågasättas då sociala medier utgår från en plattare hierarki än tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes därför i denna rapport.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.

Syftet med detta arbete är att ta reda på gitarrlärares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier används i gitarrundervisningen på musikutbildningar på olika nivåer. För att uppnå detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lärare, med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, får fler källor att inhämta lektionsmaterial ifrån och att informationen är mer lättillgänglig nu än förr. Det framkommer också av resultatet att lättillgängligheten kan vara någonting negativt och kan lämna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna är att lärare anser att undervisningen blir bättre med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, om de används på rätt sätt..

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.