Titel: Spegla eller granska en rådande samhällsstruktur?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Nicklas HjelmHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka den mediala bilden av skolan i Göteborgs-PostenMetod: Kvantitativ InnehållsanalysMaterial: 454 artiklar från Göteborgs-Posten under perioden 2006-06-18 ? 2007-03-31Huvudresultat:Artiklar om skolan i Göteborgs-Posten förekom främst på nyhetsplats men drygt 30 procentav artiklarna återfanns i övriga delar av tidningen.Allmänt var det en jämn spridning av artiklarna i sakinnehåll. De sakinnehåll som framför alltförekom i artiklarna var dock elever, skolfaciliteter och disciplinära frågor.Grundskolan framställdes främst negativ medan gymnasieskolan framställdes framför alltneutral. Den kommunala skolan hade procentuellt fler negativa artiklar än vad friskolornahade. Friskolorna hade störst procentuell andel positiva artiklar jämfört med vad de andraskoltyperna hade.

Kandidatarbetet undersöker och diskuterar frågeställningen "Vilket socialt ansvar har jag som grafisk formgivare i skapandet av skönhetsidealen?". Kandidatarbetet fokuserar på att skapa en diskussion kring ämnet skönhetsideal, hur dessa påverkar unga kvinnor samt vilka möjligheter det finns för att bryta samhällsnormer och göra en förändring, en större skillnad. Utifrån mitt forskringsresultatet kring skönhetshistorian och dess utveckling under åren, har jag skapat en produktion i form av modeillustrationer. Jag tycker inte att samhället inser hur kraftfullt påverkade vi har blivit av media och modebranschen under de senaste åren.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett kodschema.

Xbox One är en spelkonsol från företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen så fanns det ett av många rykten om ett krav på att vara ständigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media.Syftet med uppsatsen har varit att i utifrån efterförloppet av Microsofts premiärlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time använder för att skildra och rama in Xbox One under den första månaden efter produktens lansering.Vår frågeställning har varit:? Hur framställer Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj ? 21 juni 2013?Denna uppsats har utgått från teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förändrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nå ett resultat så har en diskursiv analys gjorts i nämnda nyhetsmedier utifrån Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv på en strukturell nivå inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförändring.Studiens resultat pekar i en riktning där begrepp som ägandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrättsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör områden inom medie- och kommunikationsvetenskap där en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium.

TitelDagstidningen på 3,5 tum? - en nutids- och framtidsstudie av svensk dagspress förhållande till mobila tjänsterFörfattareMagnus Ekström & Björn GranstrandKurs LME310/MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin HT-08Syfte Att undersöka de svenska dagstidningarnas satsning på mobila tjänster i nutid och framtid.Metod och materialEn kvantitativ enkätundersökning till ansvariga utgivare på samtliga svenska dagstidningar medutgivning minst 3 dagar/veckaHuvudresultatDrygt 40 procent av ansvariga utgivare anser sig ha mobila tjänster och 69 procent totalt anser sig ha det inom 2 år. De vanligaste tjänsterna är tjänster som baseras på mobiltelefonens SMS-funktion.Tjänsten att publiken kan skicka in nyhetstips och nyhetsbilder via SMS/MMS erbjuds av drygt 80 procent av dagstidningarna vilket är betydligt mer än de 40procent som från början ansåg sig ha någon mobil tjänst. Övriga vanliga tjänser är nyhetsprenumeration där dagstidningen skickar ut nyheter till läsaren via SMS. Resultatet visar också att relativt nya tjänster som taggtjänster och lokationsbaserade tjänster inte har någon spridning idag.

Titel: Ett tyst beslut - Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i SverigeFörfattare: Malin StääfKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs UniversitetSidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningarMetod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöksHuvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag attsända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam.Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Titel: Drömmen om en långtradare -en kvalitativ studie om informationskanaler och gymnasieval på Bräckegymnasiets transportprogram.Författare: Klara Hall och Anna PerssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 50, inklusive bilagaAntal ord: 17 382Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar väljer gymnasium samt hur de får information om det.Metod: Kvalitativa fokusgruppsundersökningar.Material: Tre fokusgrupper om sex elever från årskurs ett på Bräckegymnasiets transportprogram.Huvudresultat: De informationskanaler som betytt mest för den här gruppens gymnasieval är rykten samt direktkontakt i form av gymnasiemässan och studie- och yrkesvägledare. Några tog del av information från broschyrer som en slags bekräftelse till deras befintliga val, men de flesta tyckte att de inte spelade stor roll för valet av gymnasium. Resultaten visar att de flesta inte sökt upp information om gymnasiet själva och blir därför passiva informationssökare. De är aktiva informationsmottagare i den meningen att de själva sållat bland den information de mottagit för att tillfredsställa sina egna intressen.

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass.

Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor ochpersonliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning.Författare: Therese Gustafson och Kristina KällströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner.Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer.Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning.Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

Titel?Jag kanske är för mainstream? - Googlegenerationens syn på FilmfestivalenFörfattareSara Adolfsson och Maria BörgesonKursExamenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTerminHöstterminen 2009Handledare Marie GrusellSyfteStudiens syfte är att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen.MetodKvalitativ metod, fokusgrupperMaterialFyra fokusgrupper med studenter i åldrarna 20-30 år som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival.HuvudresultatIckebesökarna är intresserade av film och helst vill de se den på bio. Vissa påtalar den stora bredden av film som visas på Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svårare ochsmalare film som man måste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad från att se en film på vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgås med andra.

Titel: Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper iupplevelseindustrin.Författare: Magdalena BjörklundUppdragsgivare: Stylt Trampoli ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöSidantal: 49 inklusive bilagaSyfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerRespondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn.Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag.

Titel: Köpt, ägd och förtjänad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper på Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka användarnas inställning och attityd när det kommer till att ta del av olika formerav reklam på Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: Två fokusgruppsintervjuer med personer från olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrågade respondenterna inte anser att reklamen på Facebookär irriterande i den mån att det förstör användarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivär förtjänad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt är den köpta reklam som är placeradtillsammans med det användargenererade innehållet - och därmed stör målet med huvudanvändningen.Dessa uppfattningar är generellt sett likvärdiga sett över båda de undersökta generationerna.Respondenternas inställningar till riktade marknadsföringsinsatser är något tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv är de tillfrågade sextiotalisterna något mer tveksamma till riktad reklam ännittiotalisterna.