I denna uppsats redovisas en undersökning av 24 utländska läkare. Det är tvågrupper med tolv läkare i varje. Ena gruppen utgörs av EU-läkare som äryrkesverksamma i Sverige, och den andra gruppen är studerande från s.k. tredjeland och arbetar ännu inte i sjukvården. Grupperna har olika genomsnittligvistelsetid ca fyra respektive tre år.

Med hjälp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagsläget få skadestånd vid bevittnat våld i hemmet. Här visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhålla ersättning i de fall skadorna är medicinskt påvisbara. I praktiken förhåller det sig dock annorlunda. Endast i ett fåtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersättning till barn som bevittnat när mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte några fall prövats av högsta instans.

Syftet; var att undersöka hälsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrån en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och består av informanter verksamma inom FaR en längre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, där kodningsförfarande så småningom ledde fram till identifierande av teman, därefter framställdes berättelser. Resultat: resultatet visade att hälsopedagoger fungerar som en hjälp till självhjälp till personer som har fått FaR.

Bakgrund: Abort innebär att graviditeten av olika skäl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort är att stötta kvinnan genom hela processen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvårdnadsarbetet med kvinnor som genomgår en abort samt vilka faktorer som påverkar dessa.Metod: Studien är en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Denna litteraturstudie visade inte på några entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gäller abort. Sjuksköterskan kunde känna skuld, depression och skam.

Flera förutsättningar gäller för att läkemedel ska göra nytta. De ska täcka ett befintligt medicinskt behov, vara av god kvalité, finnas tillgängliga för dem som behöver dem samt inte minst så ska de användas på rätt sätt. Ofta är det den sista förutsättningen som är sämst uppfylld. Patienterna är inte följsamma till medicineringen. Bristen på följsamhet leder till misslyckad terapi, onödigt lidande och sjukdom samt stora kostnader.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Arbetet behandlar tre icke dödliga vapnen - taser, beanbag och OC-spray (pepparspray) - som kan komma att användas som särskilda hjälpmedel vid polisens våldsanvändning. Vi har haft en del motgångar med vår informationsinhämntning. De personer inom polisen är insatta i dessa tre hjälpmedel har, p g a olika skäl inte kunnat hjälpa oss. Däremot har vi fått hjälp från bl a medicinskt kunniga personer (rättsläkare), så vi på så sätt har fått uppgifter om hur de särskilda hjälpmedlen påverkar kroppen fysiskt. Personer inom polisen har kunnat komplettera den information vi hittat på Internet.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ?pressure ulcer?, ?quality of life?, ?well being? och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.