Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsÀttningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. VÄra frÄgestÀllningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsÀttningar anser lÀrare behövs för ett fungerande arbetssÀtt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer anvÀnder skolor för att frÀmja elevers fysiska aktivitet? Hur pÄverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för frÀmjande av god hÀlsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och dÀrefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lÀrare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har anvÀnt sig av olika arbetsÀtt för att frÀmja fysisk aktivitet. Skolor har valt att lÄta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fÄtt lÀmna lektioner för att vara fysiskt aktiva. LÀrare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.

DĂ„ djur i fĂ„ngenskap inte fĂ„r möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, sĂ„ kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror pĂ„ vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder pĂ„ att utförande av stereotypiskt beteende hjĂ€lper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sĂ„dant beteende motverkas dĂ„ det Ă€r en indikator pĂ„ en sĂ€mre djurvĂ€lfĂ€rd. Det Ă€r alltsĂ„ inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt frĂ€mja en förbĂ€ttrad fysisk och psykisk hĂ€lsa. MĂ„let med berikning Ă€r att hjĂ€lpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fĂ„ngenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall anvĂ€ndas eller ej Ă€r tidsaspekten och kostnaderna.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen Àr att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna Àr överens om att byggbranschen ska innehÄlla rÀttvisa och sunda konkurrensförhÄllanden och dÀrtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna dÀremot inte varit överens om Àr huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan Àr förenligt med svensk arbetsrÀtt. Efter drygt ett Ärs förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rÀtt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebÀr att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en sÀrskild nÀmnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera gÀllande svensk rÀtt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrÄn arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om sÄ Àr fallet Àven se pÄ hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: frÄn huvudkontor genom butik till kund UtgivningsÄr: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen pÄ dagens globala marknad mÄste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sÀtt att vinna fördelar pÄ i dagens handel. DÄ kunderna har sÄ mÄnga försÀljningskanaler att vÀlja bland för att fÄ sina behov och önskemÄl tillfredsstÀllda, mÄste en butik stÄ ut ur mÀngden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den hÀr uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara Ànnu viktigare i framtiden och har dÀrför valt att behandla pÄ detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur vÄrt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, frÄn huvudkontor genom butik till kund.

Introduktion: Genom att tillÀmpa kriterier för övergÄng frÄn parenteral till peroral antibiotikabehandling, i största möjliga mÄn, kan överbehandling reduceras. En vÀsentlig ÄtgÀrd som bör beaktas, avser till att sÄ fort som möjligt övergÄ frÄn intravenös (IV) administrering till peroral antibiotika behandling, vid behandling av patienter med bakteriella infektioner. En tidig övergÄng till peroral behandling och utskrivning av patienter kan vara av vikt för att minimera en eventuell risk att erhÄlla vÄrdrelaterade infektioner. Syfte: Att genom en litteraturstudie försöka undersöka vilka kriterier som rekommenderas vid en övergÄng frÄn parenteral till peroral antibiotika administrering, inom den slutna vÄrden. Vilket utfall tillÀmpning av övergÄngskriterier har haft pÄ reduktion av vÄrddygn (LOS) samt behandlings utfall och tillfrisknande vid tillÀmpning av övergÄngs kriterier.

En stor del av varje individs klimatavtryck bestÄr av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mÀngd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten Àr idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbÀttrande ÄtgÀrder som kan genomföras pÄ omrÄdet? Vi har valt att fokusera vÄrt arbete pÄ den serverade mÀngden kött och fisk pÄ tre grundskolor, en kommunal och tvÄ privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering pÄ kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Inom den svenska byggbranschen anses pris ofta vara den faktor som har störst pÄverkan pÄ fastighetsbolags val av entreprenör vid fastighetsköp. Denna studie har som intresse av att se vilka andra faktorer som pÄverkar detta val. Studiens utförande görs inom Storstockholm. Under senare Är har relationsmarknadsföring vuxit fram som ett centralt begrepp inom marknadsföringslitteraturen. Med relationsmarknadsföring menas alla marknadsrelaterade aktiviteter vilka Àmnar bygga lÄngvariga relationer. Inom relationsmarknadsföringen stÄr begrepp som kundnöjdhet, kundlojalitet och tillit i centrum. Vi fokuserar pÄ det teoretiska avsnittet, specifikt pÄ kundnöjdhet, samt hur de förvÀntningar som kundnöjdhet grundar sig pÄ, formas och utvÀrderas.

Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

Den svenska telekommarknaden prÀglas av en oligopolsituation, dÀr de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den frÀmsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera Àr marknadens största företag och de saluför de tvÄ operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 Àr det nÀst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhÄllandevis liknande tjÀnsteerbjudanden och det Àr dÀrför viktigt att skapa sig ett starkt varumÀrke som differentierar sig ur mÀngden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har tvÄ varumÀrken. Ett varumÀrke kan anvÀndas för att skapa vÀrde för bÄde konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det vÀrde som företaget skapar med varumÀrket benÀmns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvÀrdebaserat respektive finansiellt perspektiv.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.

Problem/frÄgestÀllningar: NÀr företagsledare runt om i vÀrlden ska ta beslut uppgÄr 40% av dessa beslut till att baseras pÄ magkÀnslan. Ett pÄstÄende kring konkurrensfördelar och magkÀnsla Àr att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar Àr att agera enbart pÄ magkÀnsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta pÄ det pÄstÄendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsÀtt för att studera konkurrensfördelar Àr det resursbaserade synsÀttet, dÀr resurser följaktligen Àr grunden i det som skapar konkurrensfördelar.

ArkitekttÀvlingar Àr ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tÀvling med andra arkitekter Ästadkomma det bÀsta förslaget pÄ utformning, funktioner och anvÀndning av en plats eller byggnad. Vad krÀvs för att göra det? Den hÀr kandidatuppsatsen skrevs pÄ institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vÄrterminen 2013 med avsikt att lÀra sig mer om tÀvlingar, skapandet av högkvalitativa tÀvlingsförslag och hur man vinner arkitekttÀvlingar. Syftet var att genom en jÀmförande studie undersöka vad vinnande tÀvlingsförslag har gemensamt. JÀmförelsen gjordes pÄ fem vinnande tÀvlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, frÄn tÀvlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tÀvlingsuppdrag gÀllande gestaltning av platser.

Bakgrunden till detta examensarbete Àr att PapyrusomrÄdet i Mölndals Kvarnby stÄr inför en omfattande ombyggnad. OmrÄdet har till stora delar stÄtt övergivet sedan tillverkningen upphördeÄr 2006. I omrÄdet finns dock stora kulturvÀrden som bör tas tillvara pÄ samt bevaras. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur byggnad 18 pÄ omrÄdet kan tas tillvara pÄ och vilka nyaverksamheter som kan vara lÀmpliga för byggnaden i det nyplanerade omrÄdet. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lÀmpar sig bÀst för byggnaden och för omrÄdet.