MÄnga kommuner arbetar för att minska avfallsmÀngderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushÄllens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt pÄ avfallsflödet som önskats Àr i dagslÀget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanstÀlla erfarenheter och instÀllningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frÄgor: - InnebÀr införandet av viktbaserad taxa förÀndrat avfallsflöde? - Om flödet förÀndrats, vilka vÀgar har det dÄ tagit? Bjuv, UmeÄ och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Idag Àr hÄllbar utveckling bÄde en lokal och global utmaning. Kommunernas kÀrnuppdrag Àr att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger Àven att ge medborgarna förutsÀttningar för att kunna agera pÄ ett lÄngsiktigt och hÄllbart sÀtt. Kommuner kan ha olika roller i det hÄllbara lokalsamhÀllet sÄsom företrÀdare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att pÄverka samhÀllsutveckling.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hÄrdare och med rÀtt arbetstagare pÄ rÀtt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva mÄste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer Àn bara en arbetsplats att gÄ till. Det pÄgÄr ett ?krig? om talanger och nÀr organisationer lyckats attrahera en talang mÄste de ocksÄ se till att behÄlla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte Àr definierade som talang.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhÀllsansvar) fyller för funktion nÀr det kommer till implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras ocksÄ dÀr begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och Àven en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mÀnskliga rÀttigheterna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebÀr att jag genom studien haft ett tolkande synsÀtt pÄ den data som anvÀnts.

Shoppning har i allt större utstrÀckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framvÀxten utav köpcentrum de senaste Ärtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvÀgagÄngssÀtt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mÄl att ta fram de faktorer som Àr mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet Àr att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi anvÀnder ocksÄ Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgÀster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som gÄr pÄ djupet, den undersökningsmetod som var mest ÀndamÄlsenlig för vÄr uppsats var fokusgrupper.

Historiska tragedier har visat pÄ den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstÄ pÄ arenor och platser dÀr det vistas mÄnga mÀnniskor. I en publik finns alla typer av mÀnniskor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera sÀkerhet till en bred mÄlgrupp som har fokus pÄ upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur ansvariga pÄ arenor arbetar och interagerar kring sÀkerhet med besökare pÄ en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhÀver att sÀkerhet och trygghet ligger högst pÄ prioritetslistan bÄde hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och dÀrmed resurser pÄverkar förutsÀttningarna för arbetet och dÀrför kan arbetssÀttet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste Ären och fungerar vÀl.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn nÄgra gymnasieelevers levda erfarenheter undersöka hur motivationen att lÀra frÀmjas i skolan. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar: ? Hur erfar gymnasieeleverna undervisningens utformande som vÀsentlig för frÀmjandet av motivationen att lÀra? ? Hur och pÄ vilket sÀtt erfar gymnasieeleverna att personer runtomkring dem har betydelse för motivationen att lÀra?? Hur erfar eleverna sina egna möjligheter att frÀmja motivationen att lÀra i skolan? Teori: Till grund för studien ligger den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen. Syftet Àr att fÄnga elevers levda erfarenheter vad gÀller fenomenet motivation och vad som frÀmjar den. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi enligt Bengtsson (2005) lever vÄra liv i.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nulÀge och önskad förÀndring för Kalmar lÀns arbete med kultur i lÀrandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och lÀnskultur tillsammans kan frÀmja utvecklingen av kultur i lÀrandet.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrÄn observerade fenomen baserat pÄ tidigare erfarenheter. De fÀlt vi valt att studera Àr kultur respektive lÀrande i grundskolan. Vi har granskat förÀndringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi anvÀnt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förÀndringen med hjÀlp av teorier om organisationsförÀndring, frÄn bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framÄtsyftande rekommendationer har vi anvÀnt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjÀnstemÀn inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för lÀnsinstitutionerna i Kalmar lÀn.Den önskade förÀndring i arbetet med kultur i lÀrandet vi utlÀser ur vÄra respondenters svar Àr en rörelse frÄn fokus pÄ konstnÀrliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog dÀr det konstnÀrliga och det mÄlstödjande viktas lika högt.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jÀmföra de Ätta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaRŸ mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig pÄ ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrÄgade har lett till framgÄng respektive motgÄng i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade Àven till att undersöka om, och i sÄdant fall i vilken utstrÀckning uppföljningsarbetet bygger pÄ de teoribaserade beteendeförÀndringsmodellerna som FaRŸ har hÀmtat inspiration frÄn.FrÄgestÀllningarVilka svÄrigheter och möjligheter har pÄtrÀffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur Àr uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill sÀga om, och i vilken utstrÀckning uppföljningsarbetet bygger pÄ beteendeförÀndringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts dÀr sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehÄllsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svÄrigheter infann sig pÄ bÄde individ - (attityder) och organisationsnivÄ (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Under de senaste decennierna parallellt med klimatdiskussionen har det vuxit fram ett stort intresse för höghastighetstÄg och en förbÀttrad infrastruktur i Sverige. I delar av Europa men speciellt i Kina och Japan har utvecklingen av höghastighetstÄg fÄtt ett enormt lyft. Ett problem vid höjda tÄghastigheter Àr att broarna vid en kombination av lÄg massa och lÄg egenfrekvens riskerar att orsaka resonans och höga accelerationsnivÄer vid passage.BallastspÄr Àr namnet för det traditionella jÀrnvÀgsspÄret i Sverige. Ballastfria spÄr Àr motsatsen till ballastspÄr. Andra namn för ballastfria spÄr Àr Fixerat spÄr eller slab track.

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet pÄ en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig vÀrlden över och den svenska ekonomin pÄverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgÄngen som följde. Under finanskrisen prÀglades företagens situation av enosÀkerhet i omvÀrlden. Ekonomistyrning Àr ett av de verktyg företagen kan anvÀnda för att hanteraoro i omvÀrlden.

Detta arbete har visat hur det rÀttsligt oklara produktansvarsomrÄdet ökat i aktualitet och utvecklats frÄn praxis till lagstiftning under större delen av 1900-talet. Vidare har visats hur den internationellt pÄverkade PAL tillkommit efter neurosedynkatastrofen, hur lagen Àr uppbyggd och förhÄller sig till övrig köp- och skadestÄndsrÀttslig lagstiftning. Produktansvar innebÀr ett ansvar för en produkts farliga egenskaper, eller sÀkerhetsbrister och skall inte förvÀxlas med felansvaret inom köprÀtten. Produktansvaret omfattar de följdskador som en sÀkerhetsbrist orsakar pÄ annan person eller egendom. I förhÄllande till sedvanligt fel- och skadestÄndsansvar, innebar produktansvaret en hel del svÄrigheter och sÀrdrag, som tidigare lett till ett oklart rÀttslÀge.

Uppsatsens syfte har varit att granska REACH-förordningen, WEEE- och RoHS-direktiven samt dess införlivande i svensk lagstiftning. UtgĂ„ngspunkten har framför allt varit att utreda det ansvar för kartlĂ€ggning av produkters innehĂ„ll samt avfallshantering som importörer av elektroniska produkter har vid import frĂ„n icke EU-land. Granskningen har genomförts via studier av EU-rĂ€ttsakter samt den svenska lagstiftning som förĂ€ndrats eller tillkommit vid rĂ€ttsakternas ikrafttrĂ€dande. Även informationsmaterial frĂ„n ansvariga myndigheter, litteratur och rapporter har anvĂ€nts vid granskningen. Resultatet visade att elektronikprodukter omfattas av den aktuella lagstiftningen.