Ridskolor Àr en plats dÀr mÄnga unga mÀnniskor lÀr sig om hÀstar. DÀrför Àr det viktigt att det de lÀr sig Àr god hÀstkunskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur de ansvariga för ridskolehÀstar planerar och lÀgger upp utfodringen, vilken information de sjÀlva hÀmtar och utnyttjar. En enkÀtundersökning genomfördes. Trehundra enkÀter skickades ut och 56 svar erhölls.

Syfte och frÄgestÀllningarUndersöka hur idrottslÀrare förhÄller sig till sitt Àmne utifrÄn företeelser som berör genus pÄ ett eller annat sÀtt och hur olika faktorer kan pÄverka genusmÀssiga strukturer och mönster. Ta reda pÄ hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ att pojkar i snitt har högre betyg Àn flickor generellt i idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:Vilka könsmönster kan lÀrare urskilja i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser innehÄllet och utformningen i Àmnet idrott och hÀlsa ut sett ur ett genusperspektiv?Hur ser lÀrare pÄ flickor och pojkars möjligheter att fÄ ett visst betyg inom Àmnet idrott och hÀlsa?MetodKvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor, tvÄ idrottslÀrare frÄn högstadiet och tvÄ idrottslÀrare frÄn gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrÄn tre frÄgeomrÄden: könsmönster, innehÄll/utformning och betyg/bedömning.ResultatPojkar tar generellt sett mer plats Àn flickor pÄ idrottslektionerna. Bollspel Àr populÀrast bland pojkar men Àven populÀrt bland flickor.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att utifrÄn bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollÀrares erfarenheter och tankar kring smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör Àmnet sÄ tabubelagt och svÄrt att bearbeta. Genom detta Àven lyfta fram barns rÀtt till integritet. Intresse fanns Àven av att fÄ fram vilken sorts kunskap som anvÀnds och vilken som egentligen krÀvs för att tillgodose barns sexuella utveckling pÄ bÀsta sÀtt. Utöver fokusgruppen anvÀndes ett intervjuunderlag som formulerats utifrÄn syftet med arbetet och som tvÄ förskolechefer svarade pÄ.

Bakgrund: Sjukdom och ohÀlsa kan orsaka pÄfrestningar och innebÀra en omstÀllning för hela familjen, detta blir tydligt dÄ en familjemedlem genomgÄr Äterupplivningsförsök. Antalet nÀrstÄende som önskar nÀrvara vid Äterupplivningsförsök har ökat, det Àr dÀrför av stor vikt att möta familjers behov vid Äterupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva upplevelser av nÀrstÄendes nÀrvaro vid Äterupplivningsförsök ur dels sjukvÄrdspersonals och dels nÀrstÄendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes pÄ 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.

Vi stÀller frÄgan om vad som pÄverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frÄgat redaktionellt ansvariga beslutsfattare pÄ fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har Àven frÄgat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och stÀllt en frÄga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt dÀrför att de har en sÀrskild sektion för naturvetenskap pÄ sina hemsidor.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) pÄtrÀffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma Är framgick det Àven att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi Ästadkomma en bÀttre förstÄelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klÀttrat uppÄt i kedjan nÀmligen rektorernas omrÄdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information frÄn rektorn om konflikter pÄ skolan. Skolverket utgör ocksÄ en del i den kedja av hÀndelser nÀmligen att det Àr skolverket som Àr ansvariga för att meddela rektorer om vilka Àndringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Med start i slutet av 1800-talet har jordbrukare drÀnerat Äkrar och dÀrmed ökat arealen produktiv jordbruksmark. PÄ grund av exploatering och dÀrmed ökad andel hÄrdgjorda ytor har flödet i mÄnga vattendrag blivit betydligt större Àn vad de frÄn början var dimensionerade för. Dessa aktiviteter leder till olÀgenheter som översvÀmningar dels för privata fastighetsÀgare men ocksÄ för kommuner som Àr ansvariga för dagvattnet inom deras verksamhetsomrÄden. Detta examensarbete utreder ansvarsfördelningen för ett vattendrag generellt men ocksÄ specifikt för dagvattenrecipienten TrönningeÄn. Dessutom undersöks flödeskapaciteten och flödesresponsen i TrönningeÄn efter olika nederbördsscenarier.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka i vilken mÄn leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska nÀringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. FrÄgestÀllningar till nÀringsberÀkningen: Hur ser energi- och nÀringsinnehÄllet i skolmat ut i förhÄllande till SNR? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i energi- och nÀringsinnehÄll i förhÄllande till SNR? FrÄgestÀllningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan pÄverka nÀringsinnehÄllet i skolmaten? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en nÀringsberÀkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos tvÄ leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. NÀringsberÀkningen har gjorts utifrÄn recept som anvÀnts under en exempelvecka vardera som vi fÄtt ta del av frÄn leverantörerna.

TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst. TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.

Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad prÀglas av hÄrd konkurrens.En svÄrighet i branschen Àr att hitta bra lÀgen och rÀtt hyresgÀster. VarnÄgonstans fastighetsbolagens lokaler Àr placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det Àr viktigt attfastighetsbolagens och hyresgÀsterna strategier stÀmmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler mÄste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag Àr det viktigt med rÀtt hyresgÀster dÄ de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lÄng tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affÀrshus Arkaden. Zarahar varit ett krÀvande projekt dÄ de ansvariga för butiken lÀnge letatefter ett sÄ bra butikslÀge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur etableringen avbutiken Zara kommer att pÄverka affÀrshuset Arkaden och dessvarumÀrke, samt vad de övriga butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har anvÀnt oss av för att besvara vÄra frÄgor ÀrpÄstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteomrÄdena, nÀmligen kommunikation, positionering, varumÀrken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanstÀllt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjÀlp av teorin.VÄr studie visade att Zara haft en positiv inverkan pÄ ArkadensvarumÀrke.

VÀnner emellan Àr ett integrationsfrÀmjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlÀnda ungdomar. Verksamheten strÀvar efter ett mÄl, dÀr en vÀnskapsrelation ska skapas mellan nyanlÀnda och etablerade svenskar. Denna relation ska sÄ smÄningom underlÀtta de nyanlÀndas situation som ny i Sverige. IntegrationsÄtgÀrden ska Àven vara en möjlighet för dem att trÀna pÄ det svenska sprÄket, social trÀning samt fÄ en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ?VÀnner emellan? med vÀnskapsrelationer i fokus.Undersökningen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlÀnda.

Antalet besökare pÄ svenska kommuners webbsajter bestod Är 2005 av drygt 60 procent av internetanvÀndarna i Sverige. Sedan dess har anvÀndandarna ökat precis som medellivslÀngden i Sverige ocksÄ har ökat, under 2013 översteg medellivslÀngden 80 Är för första gÄngen hos mÀn. Med en högre Älder ökar risken för olika funktionshinder och idag Àr det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i Ätanke.Idag erbjuder sÄ gott som alla svenska kommuner e-tjÀnster dÀr medborgarna kan utföra sina Àrenden pÄ ett enklare, snabbare och sjÀlvstÀndigt sÀtt nÀr de sjÀlva vill. Flera kommunsajter har bÄde hög och bred tillgÀnglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgÀngligheten markant pÄ en kommuns startsida frÄn den tillgÀnglighet som man finner pÄ den del av webbplatsen som innehÄller kommunens e-tjÀnster.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.