I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi fÄr i Är 6-9 i nÄgra grundskolor. VÄrt syfte Àr Àven att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjÀlpmedel. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr dÀr lÀrare svarat samt intervjuer med lÀrare och specialpedagoger försökte vi fÄ svar pÄ syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att lÀrarna Àr ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjÀlpmedel till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. LÀrarna sÀger att de utgÄr frÄn varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker pÄ att det krÀvs utbildning pÄ kompensatoriska hjÀlpmedel och program för att hjÀlpen ska komma eleven till del.

Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Terroristattackerna mot USA i september 2001 blev startskottet för USA:s krig mot terrorismen. I detta krig kom Afghanistan att utgöra det första slagfÀltet. Detta trots att USA ansÄg att de ansvariga bakom dÄden var terroristnÀtverket al-Qaida. USA försökte med olika medel rÀttfÀrdiga ett krig som skulle föras mot en organisation men i en stat, vilkens regim misstÀnktes hÀrbÀrgera de skyldiga. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att undersöka hur denna nya typ av krig rÀttfÀrdigas.

En hÄllbar utveckling bestÄr av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet och trafiksÀkerhet, minskad klimatpÄverkan och ett systemet som utvecklas pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik Àr en metod som flera kommuner och stÀder har provat för att nÄ mÄlet om en hÄllbar utveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera resultaten av olika sÄdana projekt och hitta vilka framgÄngsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervÀgande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur intern kommunikation anvÀnds som strategiskt verktyg i norska IKEAs Corporate Social Responsibility arbete.Metod: I studien har kvalitativ metod tillÀmpats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer. Dels med personal som ansvarar för kommunikationen av CSR och dels med personal som har andra arbetsuppgifter, exempelvis försÀljning och kassaarbete. Materialet har kompletterats med observationer pÄ varuhuset och och studium av styrdokument.Slutsatser: Personalen Àr överlag positiv till IKEAs CSR-arbete men har olika attityder till CSR, alla hÄller inte med de ansvariga för CSR om att bÄde samhÀllet och IKEA tjÀnar pÄ att IKEA tar ansvar. Den viktigaste informationskanalen för internkommunikation av CSR tycks vara event marketing och kampanjer.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

In 1997, the Swedish parliament adopted a decision on Vision Zero (nollvision) in the road and transport system. Vision Zero means that no one should be killed or seriously injured in traffic accidents in the road transport system (Prop. 2003/04: 160). For the Transport Administration in Sweden (Trafikverket), this means increased demands on security and signage at road work sites around the country. This in turn means increased demands on the contractors that carry out road work for the Transport Administration.

NÀr Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, sÄ kallade testriggar, inte fungerar som de ska sÄ fanns det i dagslÀget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var Äterkommande och dels var svÄranalyserade. PÄ grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av nÀr testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagslÀget behövde förÀndras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera sÄ bra som möjligt.En nulÀgesanalys gjordes. Resultaten av denna visade pÄ att fyra roller fanns som var involverade i att ÄtgÀrda fel hos testriggarna, nÀmligen de som Àger riggarna, de som arbetar med underhÄll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som Àr ansvariga för arbetsmiljön och sÀkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagslÀget samverkade för att bygga testriggar och ÄtgÀrda fel hos dem.Resultaten av nulÀgesanalysen visade pÄ att fyra övergripande faktorer pÄverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras.

BRIS Àr en organisation som arbetar för barns rÀttigheter i Sverige. Organisationens hjÀrta bestÄr av Barnens HjÀlptelefon (BHT) som Àr en jourtelefon dit barn upp till 18 Är kan ringa dÄ de inte har nÄgon vuxen att prata med. BRIS bedirver ocksÄ opinionsbildande arbete för att göra allmÀnheten uppmÀrksam pÄ barnens situation. Uppsatsens syfte Àr att ge en bild av en del barns verklighet speglad genom deras telefonsamtal till hjÀlptelefonen. Den Ärliga sammanstÀllningen av BRIS samtalsstatistik har till stor del legat till grund för detta.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Arbetet handlar om förskollÀrarens roll i den förÀndrade verksamheten med utgÄngspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt nÀrma oss vÄra frÄgestÀllningar kring Àmnet. Syftet var att undersöka om det skett en förÀndring i aktiviteten samling, finns det en förÀndring och vad kan den i sÄ fall bero pÄ. Syftet var ocksÄ att undersöka i vilken mÄn samlingen speglar förskollÀrarens förÀndrade yrkesroll i strÀvan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna dÀr undersökningen gjordes.

Denna studie handlar om perenner och annueller i norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och vÀrden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebÀr att de mÄste köpas in och planteras varje Är och sedan slÀngas efter varje sÀsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sÀtt att pryda en stad, men varför anvÀnds de dÄ i sÄ stor utstrÀckning? Kan perenner som överlever frÄn Är till Är ersÀtta annuellplanteringarna utan att göra avkall pÄ estetiken? Vilken vÀxtgrupp Àr dyrare att köpa och sköta? Dessa frÄgor besvaras i detta arbete. För att kunna göra utrÀkningar av inköpskostnader gjordes tvÄ utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa tvÄ förslag Àr lika stora och bÄda innehÄller vÄrflor för att vara jÀmförbara.

En harmonisering av redovisningsregler hÄller just nu pÄ att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkÀnt den för anvÀndning inom unionen. Standarden Àr IAS 39 och frÄn och med den första januari 2005 Àr koncerner som Àr noterade pÄ en börs tvungna att redovisa och vÀrdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och vÀrdering för alla finansiella tillgÄngar och skulder och Àr sÄledes mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker Àr positivt respektive negativt med det nya sÀttet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Äldre personer riskerar i stor utstrĂ€ckning att drabbas av undernĂ€ring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder till Ă€ldres Ă€tande och nĂ€ringstillstĂ„nd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) anvĂ€ndes. I urvalet ingick sjuksköterskor pĂ„ sĂ€rskilt boende och korttidsboende i tvĂ„ kommuner. TvĂ„ pĂ„stĂ„enden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkĂ€ten, med möjlighet att lĂ€mna kommentar.