Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgÄngspunkt frÄn bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur mÀn och kvinnor fattar beslut och utvÀrderar risker samt om Ängest och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla pÄverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Telefonen har under de senaste Ärtiondena blivit ett viktigt redskap i hÀlso- och sjukvÄrdens arbete med mÀnniskor som söker hjÀlp och rÄd för medicinska problem. Telefonlinjer till Sveriges vÄrdcentraler inrÀttades allmÀnt pÄ 1970-talet. En betydande del av sjuksköterskornas arbete pÄ vÄrdcentral bestÄr av telefonrÄdgivning. Den vÄrdsökande prioriteras och hÀnvisas till rÀtt vÄrdnivÄ utifrÄn den bedömning som görs vid dessa samtal. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om vad sjuksköterskorna upplever nÀr den vÄrdsökande inte kan beredas tid trots ett medicinskt behov, dÄ lÀkartiderna inte rÀcker till pÄ grund av brist pÄ allmÀnlÀkare.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att beskriva ridsporten som fenomen för integration, att fÄ klarhet i hur integration av invandrare kan fungera inom och genom ridsporten. Jag kommer att studera tvÄ stycken projekt som bedrivits i Norrbotten dÀr man anvÀnt sig av ridsporten för att försöka uppnÄ ökad integration. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken frÄgestÀllningar; Hur fungerar integration genom ridsport? Vilka effekter upplever de ansvariga för integrationsprojekten? I Sverige har under Ärtionden integrationspolitiken varit ett hett Àmne inom politiken. En vÀl fungerande integration förutsÀtter deltagande och delaktighet inom skolan, pÄ arbetsmarknaden, i föreningslivet och Àven i det politiska systemet.

Under de senaste sju Ären har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissÀttning Ätervinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intÀkter. För att Ästadkomma detta utgÄr studien frÄn att teorier om intÀktsmaximering (revenue management), hÀmtade frÄn beslÀktade branscher som flyg och hotell, Àven Àr applicerbara pÄ golfbranschen. För att undersöka frÄgestÀllningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissÀttning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas Àldre- och handikappomsorg infört och anvÀnder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Ätta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under tvÄ teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna anvÀnder ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat Àr anvÀndning i journalstruktur, anvÀndning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. TvÄ olika typer av införande och anvÀndningssÀtt av ICF inom kommunernas Àldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Sedan oktober 2011 sköter SjukvÄrdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. DÄ orsaken till buksmÀrta Àr komplext och svÄrt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstÄnd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna pÄ SvLC i Uppsala lÀn Àr en tillförlitlig hjÀlp i identifieringen av patienter med akuta buksmÀrtor, samt att undersöka om det fanns Älder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans pÄ grund av buksmÀrta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brÄdskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLCŽs initiala bedömningar stÀmde vÀl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmÀrta UNS, det vill sÀga buksmÀrta utan nÀrmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fÄtt samma diagnos.