Investor har i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit att emissionsreglerna för aktiemarknadsbolag ses över. Ett ökat antal nyemissioner tillsammans med tolkningssvårigheter av gällande regelverk anses föreligga. Vidare hävdas att svenska aktiemarknadsbolag har konkurrensnackdelar gentemot motsvarande bolag i andra europeiska länder. Mot den bakgrunden har de svenska reglerna avseende kapitalanskaffning för aktiemarknadsbolag analyseras. En jämförelse har gjorts med ett antal europeiska länder för att utröna huruvida påståendet stämmer.

Detta arbete i militärteknik undersöker den militära nyttan med användandet av klassificeringssällskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk på örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet är att utifrån klassificeringssällskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utsträckning samt inom vilka områden regelverket kan anses bidra till militär nytta. Den militära nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmågan utifrån de sex grundläggande förmågorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen är vidare att redogöra för inom vilka tekniska områden där klassificeringssällskapet bidrar till den militära nyttan främst med avseende på fartygssystem som ombord stödjer förmågorna. Studien kommer fram till att klassificeringssällskapet sätter fokus på ett örlogsfartygs överlevnad.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det som i militära sammanhang samlas under denengelska termen ?Medical Intelligence? eller med den svenska översättningen ?medicinskaunderrättelser?. Med uppsatsen avses att, ur ett militärt perspektiv, undersöka medicinskaunderrättelsers inverkan att lösa uppgifter såväl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att få ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan på olika militära ledningsnivåer, d.v.s. hur de medicinska underrättelserna inverkar påmilitärstrategisk, operativ respektive taktisk nivå.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod använts.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö.Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med.

En analys av den svenska medicinska diskursen om barn med atypiska kön, med särskild fokus på diskursens begripliggörande av kroppar som inte passar in i en heterosexuell matris.

Bakgrund:Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför.

Medicinska procedurer hos barn är ofta förknippade med smärta, oro och rädsla. Det är en viktig utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att reducera smärta, oro och rädsla, eftersom barn annars utsätts för onödigt lidande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa erfarenheter om hur smärta, oro och rädsla kan lindras i samband med en medicinsk undersökning eller behandling av barn. För att svara mot syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats integrerades. Resultatet baserades på en analys av 18 vetenskapliga artiklar och bestod av tre ämnesområden: sjuksköterskors roll och betydelse, föräldrars roll och betydelse samt faktorer som kan påverka.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.