En teoretisk kontroll av luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktionSyftet med detta arbete är att inom ramen för funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård kontrollera om luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion enligt org. 09 är korrekt dimensionerad. Frågeställningen är: När, med hänsyn till grupperingsgeometri, medicinska tidskrav samt evakueringskapacitet blir sjukvårdsfunktionen en begränsande faktor för luftvärnsbataljonen. För att svara på detta jämförs luftvärnsbataljonens TOEM med kraven ur funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- sjukvård i syfte att kontrollera om sjukvårdsfunktionen ges förutsättning att lösa ställda uppgifter. Vidare analyseras faktorerna, aktionsradie, förlustskadeberäkningar preventiv medicin, samt evakueringskapacitet och grupperingsgeometri.Den viktigaste slutsatsen ur arbetet är: Det är inte sannolikt att samtliga enheter inom bataljonen kan åtnjuta möjligheten till adekvat sjukvård inom de tider som de medicinska kraven ställer..

Bakgrund: Sverige har antagit EU´s direktiv angående vibrationsexponering. Därför har Arbetsmiljöverket utformat författningssamlingar; föreskrifter om vibrationer och medicinska kontroller i arbetslivet. Från företagshälsovårdens håll befarades ökad efterfrågan av medicinska kontroller angående vibrationsexponering, men detta tycks ha uteblivit. Syfte: Känner arbetsledare till Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående vibrationsexponering? Mäts den dagliga exponeringen? Är föreskrifterna svåra att uppfatta?Metod och undersökt grupp: Enkät med fasta svarsalternativ skickades till 54 arbetsledare, varav 42 svarade.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja.

Diabetes, hjärtsjukdomar samt sjukdomar som ger upphov till rörelserubbningar respektive smärta är tillsammans orsaken till hundratusentals svenskars lidande. För dessa sjukdomar finns det, förutom medicinering, behandlingar med aktiva medicinska implantat som lindrar sjukdomarnas symtom, även om dessa behandlingar inte passar alla.Ett aktivt medicinska implantat innebär en mekanisk komponent, innehållandes elektronik, i ett organiskt system med en medicinsk tillämpning. Forskningen runt de aktiva medicinska implantaten är intensiv och det investeras mycket pengar i den. Därför sker en snabb och spännande utveckling inom området. Målet med rapporten är att undersöka framtidsutsikterna för de aktiva medicinska implantaten med avseende på en potentiell utökning av deras användningsområden, eliminering av befintliga begräsningar samt utveckling av tillverkningsprocessen.De implantat som utreds är pacemakern, neurostimulatorer i olika tillämpningar samt den medicinska pumpen, med tonvikt på den förstnämnda.

AbstractTitel: En Källa till Nyheter. Om hur medicinjournalister upplever relationen tillkällor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning som berörbranschorganisationen Läkemedelshandlarna.Författare: Anna NilssonKurs: Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2008Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 67 sidor exkl. bilagaSyfte: Studiens syfte är att försöka beskriva hur medicinjournalister uppleverrelationen till källor inom läkemedelsbranschen.Uppdragsgivare: Examensarbetets uppdragsgivare är branschorganisationen för parallelldistributörerinom läkemedelsbranschen, Läkemedelshandlarna.Materialoch metod: Sex personliga intervjuer med strategiskt utvalda medicinjournalister fråndagspress och medicinsk branschpress i Sverige. Samtalet pågick i c:a 1- 1,5timme och utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor.Ljudinspelningen har därefter transkriberats och analyserats kvalitativt.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur sex medicinjournalister upplever relationentill källor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning somberör branschorganisationen Läkemedelshandlarna. Studien gör inte anspråkpå generaliserbarhet för hela den medicinska journalistkåren men resultatetanses ändå beröra en betydande del av den medicinska mediebilden iSverige.Huvudresultaten i korthet:? De medicinska specialreportrarna kan vara på väg att försvinna? Medicinjournalisterna är pedagoger och hantverkare? Information från läkemedelsindustrin åker ofta direkt i papperskorgen? Generika och parallellimport blir ?samma sak?? Läkemedelshandlarna tycks vara en förhållandevis okänd organisation? LIF upplevs servicemedvetna och tycks ha myndighetsstatus.

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting är åtgärder mot den kvinnliga ohälsan och sjukfrånvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka läkarutlåtanden om hälsotillstånd utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att fastställa könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte är av relevans för det medicinska tillståndet i läkarutlåtanden om hälsotillstånd. För att erhålla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 läkarutlåtanden om hälsotillstånd med kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktär och utan relevans för det medicinska tillståndet.

Kunskap om omvårdnad av kvinnor i förlossningens latensfas är bristfällig. Syftet med kunskapsöversikten var att beskriva barnmorskors omvårdnad under latensfasen. Beskrivna interventioner eftersöktes samt dess effekter på förlossningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Översikten baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

The purpose of this study is to find out how and to what extent doctors use the hospital library?s collection of print and electronic medical journals. Major changes have the last years occurred in the journal collection. The journals are very costly and little is known about the user satisfaction with them. Therefore it?s important to examine how satisfied the users are with the collection and how they utilize it.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböcker från hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och läroboken som användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1.

Cannabis är narkotika och omdiskuterat, särskilt när det gäller dess medicinska användning. Många rykten florerar om mot vad det kan användas till och ett flertal individer med olika sjukdomsbakgrund självmedicinerar sig med Cannabis. Cannabinoider som extraheras från Cannabis kan vara användbara för behandling av en rad olika sjukdomar. Detta arbete fokuserar på att ge en exposé av Cannabisalkaloidernas medicinska värde för personer som upplever smärttillstånd och dess terapeutiska effekt vid sjukdomarna Multipel Skleros (MS) och Parkinsons. Metoden som användes var en litteraturstudie och databaserna PubMed och Cochrane har använts för att ta fram informationen.Studien är baserad på fem artiklar, av vilka två fokuserar på smärtlindring, en på muskelstelhet i samband med MS, en på dyskinesi hos patienter med Parkinsons och en på tics hos individer med Tourettes syndrom.Smärtlindring noterades både i studien där patienterna led av HIV-orsakad smärta och i den neuropatiska smärtstudien.

Medicinska kontroller är relativt komplicerade och ibland behöver undersökaren snabbt hitta relevant information. Arbetsmiljöverkets författningssamlingar är inte lämpade för detta. Den föreliggande manualen, speciellt med Interuppkoppling, kan vara ett stöd och ett hjälpmedel för att snabbt uppdatera sig..

Bakgrund: De medicinska behandlingarna inom ambulanssjukvården har blivit mer avancerade vilket medför att risken för felbehandlingar ökar. Då det inte finns något fullt fungerande rutinmässigt system att följa upp patienter som vårdats i ambulansen ökar risken för att misstag upprepas.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ambulanspersonalen har behov av att få uppföljning av patienter de vårdat i ambulansen.Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod. 76 av 150 enkäter besvarades.Resultat: Majoriteten av den tillfrågade ambulanspersonalen önskade få möjlighet till uppföljning, oavsett yrkeskategori eller antal år i yrket. Uppföljning önskades för att få veta om rätt medicinska insatser utförts och för att förbättra sin kompetens.Slutsats: Mer omfattande forskning behövs för att ytterligare belysa behovet av uppföljning hos ambulanspersonal och på sikt utveckla ett system för uppföljning.Nyckelord: ambulans, ambulanspersonal, ambulanssjukvårdare, enkät, kvantitativ, omvårdnad, uppföljning, sjuksköterska.Keywords: ambulance, ambulance staff, evaluation, nurse, nursing, paramedic, quantitative, questionnaire..

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.