Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Ätproblem hos barn är relativt vanliga och existerar både hos i övrigt friska barn och hos barn med andra sjukdomar och diagnoser. I vissa fall är ätproblemen så allvarliga att de leder till malnutrition. Ofta delas ätproblem in i kategorier beroende på om man tycker sig se en medicinsk orsak eller inte, man skiljer därmed på organiska och icke-organiska problem. Detta arbete fokuserar främst på det som i litteraturen brukar kallas matvägran. Syftet var att belysa området i stort genom att presentera och diskutera aktuell litteratur och forskning om matvägran samt att kritiskt granska olika förklarings-modeller och begrepp.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning där jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att få en större förståelse kring byggmiljön ställde jag också några frågor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstärkte översättningsledet från det barnet redan kan (första ordningens språk) till det barnet ännu inte förstår (andra ordningens språk). Pedagogerna kunde med materialets hjälp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

Strukturell avbildning med ultraljud kan användas för att upptäcka sjukdomar och störningar i kroppen. För att ställa tillförlitliga diagnoser räcker det inte alltid med en strukturell avbildning utan ibland krävs det även fysiologisk information. Vid användning av funktionell avbildning med ultraljud kan den informationen mätas i kroppens olika fysiologiska system. Systemen består av funktionellt olika enheter och kallas för motoriska enheter i skelettmuskulatur. Vid sjukdomar som ateroskleros (åderförkalkning) kan dessa enheter vara så kallade kärlplack, som består av vävnad med varierande egenskaper och medicinsk relevans. Möjligheten att kunna analysera funktionella enheter i system som dessa kan bidra mycket till diagnostisering av sjukdomar och störningar. Den här studien presenterar en metod för att hitta naturliga kluster av funktionella enheter i skelettmuskulatur, från 3D-data inhämtat med ultraljudssekvenser. I studien genererades syntetiska data från en modell som simulerar sekvenser av aktionspotentialer i kontraherande muskelvävnad.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till att lungornassyreupptagningsförmåga minskar och vanliga symtom är hosta och andnöd vidansträngning. Diagnostisering av KOL baseras på spirometri, menbehandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens fysiska förmåga och detta gerspirometri inte ett mått på. Det här examensarbetet har gått ut på att, utifrån enbefintlig step?test applikation som medicinsk teknik, forskning och utveckling harutvecklat, skapa en applikation som gör det möjligt att uppskatta KOL ? patientersfysiska förmåga. Applikationen möjliggör test hemifrån vilket gör att patienternaslipper återkommande sjukhusbesök och den kan också komma fungera sommotivation för patienterna till att öka sin aktivitetsnivå.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Inom landskapsarkitektur hanteras en mängd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstås. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser är dock att visuella uttryck har företräde. I detta arbete har jag därför valt att utforska landskap utifrån auditiva infallsvinklar. Uppsatsen består av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmärksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. Grundläggande akustik och människans förmåga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mål skulle kunna omsättas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen på det.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

BakgrundAtt arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt.

Bibliotekarierollen har diskuterats mycket på senare tid. Det tycks vara så att de bibliotekarier som arbetar på myndighets- eller företagsbibliotek fått högre löner och högre status än till exempel folkbibliotekarier. Jag har därför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nämligen domstolsbibliotekarier.Jag ställde upp två inledande frågeställningar: ?Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsområde?? och ?Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?? Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsområde bestående av juridisk terminologi, rättskällor, rättsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rätten och dess källor. Domstolsbibliotekarierna har valt både en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister på innehåll och specialister på sitt eget kunskapsområde.Mina huvudfrågeställningar var sedan: ?Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?? och ?Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?? Jag tycker mig ha funnit tillräckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession.

Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper? En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet.

Telemonitorering är teknik för att medicinskt övervaka individer på distans. Tekniken har, trots att den är ny och outforskad, stora förväntningar på sig att vara en del av lösningen på vårdens framtida utmaningar. Syftet med den här rapporten är att presentera en översiktlig analys av telemonitorering som den används i vården idag. Dessutom att diskutera vilka vårdprocesser den bäst ska tillämpas i för att framöver leda till så stor patientnytta som möjligt. Området är svåröverblickbart av flera anledningar. Bland annat på grund av brist på en gemensam terminologi som används konsekvent och att den empiri som hittills genererats för att undersöka nyttan har gett spridda resultat.