Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig.

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen.

Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken.

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. För att behandla extrem fetma har magsäcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hälsoekonomiska aspekterna av operation har ännu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hälsoekonomiska aspekter av magsäcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie.

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet.

Bakgrund: ADHD är idag en vanlig funktionsnedsättning hos barn. Störningen påverkar dock inte enbart barnet utan också dess familj negativt. Föräldrarnas välbefinnande står även i relation med barnets välbefinnande. Denna störning innebär dock en försämrad livskvalité hos föräldrarna. Med familjecentrerad omvårdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjälpa föräldrar i deras krävande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie där 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier: bemötande från omgivningen och svårt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, är en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. Skolgården är den kontext där barnet ofta leker och där fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket är av grundläggande betydelse för god hälsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgårdsmiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där undersökningsgruppen bestod av fyra barn i åldern nio till 13 år.

Långvarig smärta är ett problem för många människor i hela världen och kan innebära svårigheter att utföra de aktiviteter man vill, måste eller förväntas utföra. Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka dagliga aktiviteter patienter med långvarig smärta ansåg vara viktigast att förändra samt att undersöka om aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsställelse förändrades efter smärtrehabilitering. Studien genomfördes efter avslutad rehabilitering på en multimodal smärtrehabilitering i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 46 patienter, 11 män och 35 kvinnor. Instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) användes samt patienternas egna kommentarer till förändringen kategoriserades och sammanställdes.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

En amputation är avlägsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfällen då det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt är den vanligaste orsaken till amputation, är försämrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger på en holistisk syn på människan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredställande liv. Förlusten av en kroppsdel innebär en stor livsomställning med ett flertal faktorer som upplevs påverka livskvaliteten. Dessa faktorer är hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och ångest, smärta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som påverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som påverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA är benprotesens påverkan på funktion och ADL, depression och ångest, smärta och fantomsmärta, kroppsbild och sexualitet.

Bakgrund: Ett av de prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården är att stärka hälsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har länge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika långt när det gäller det prevention i form av livsstilsförändringar. Dans är en mångdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehåller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle därmed kunna ha goda effekter på hälsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvårdnadsåtgärd genom att belysa vilken effekt dans kan ha på välbefinnande och fysisk funktionsförmåga.