Under 1800-talet var Båstad redan etablerad som badort. Orten marknadsfördes som kurort som bl.a. erbjöd havsbad som medicinsk behandlingsmetod. Badgästernas ökande krav på förströelse och nöjen kom att medföra en utveckling, där dessa attraktioner fick allt större betydelse för badorten. I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkade turistutvecklingen i Båstad under tiden före andra världskriget.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Det sker en ökning av äldre vilket medför att sjukdomar relaterade till hög ålder blir vanligare. Den nuvarande trenden är att de äldre bor kvar i de egna hemmen så länge som möjligt. Detta ställer större krav på utökad vård och social service eftersom äldre snabbt får reducerad aktivitetsförmåga och därför kräver direkt aktiv rehabilitering av sin skada. Syftet med denna studie var att undersöka sjukvårdspersonalens omhändertagande av äldre patienter på ortopedens akutintag. Metoden vi använde var observation av sjukvårdspersonalens möte med tretton ortopedpatienter.

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mängder av möjligheter för personer med funktionshinder som påverkar deras förflyttningsförmåga. Hjälpmedel kan underlätta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mål och mening med livet. Delaktighet förändras med åldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvändare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat använda elrullstol ? en jämförelse mellan yngre och äldre användare.

Arbetsterapeuter har aktivitet som fokus och deltagande i aktiviteter kan leda till ökad livstillfredsställelse. I den betydelse som begreppet livstillfredsställelse användes i denna studie var en individ tillfredställd antingen i livet i allmänhet och/eller inom ett specifikt område (domän). Studiens syfte var att undersöka hur vuxna personer med fysiska funktionshinder upplevde att handikappidrotten påverkade livstillfredsställelsen. Undersökningsgruppen bestod av 22 deltagare i åldrarna 20-75 år som hade fysiskt funktionshinder och som deltog aktivt i någon form av idrott. I studien skattade deltagarna sin tillfredsställelse genom Fugl-Meyers självskattningsinstrument Livstillfredsställelse 11 (Li Sat-11) samt ett egenkonstruerat frågeformulär om hur idrotten påverkade de olika domänerna i LiSat-11.

Förskrivning av elrullstol är en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbättrad hälsa för personer med nedsatt förflyttningsförmåga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hälsa. Studien är kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som använder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

Hantverk har försvunnit mer och mer inom arbetsterapin och speciellt inom somatisk verksamhet. Frågan är om dessa aktiviteter behövs och om de fyller en viktig funktion i dag. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur personer med neurologiska funktionshinder upplever meningsfullheten med hantverksaktiviteter. Fyra deltagare i en dagverksamhet intervjuades med hjälp av en egenkonstruerad semistrukturerad intervjuguide. Alla respondenterna upplevde att de hade förändrat sin person, sina relationer samt aktiviteter i vardagen i och utanför verksamheten på ett för dem mycket positivt sätt.

Långvarig smärta kan ha konsekvenser för det dagliga aktivitetsutförandet och i förmågan att bibehålla aktivitetsbalansen. Att införa aktivitetspacing i behandlingen för smärtpatienter kan innebära att aktivitetsutförandet upplevs på ett mer tillfredsställande sätt och skapar en balans mellan aktivitet och vila. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter inom föreningen Legitimerade Arbetsterapeuters Algologiförening (LAAF) känner till och arbetar i enlighet med aktivitetspacing i rehabiliteringen av personer med långvarig smärta. En enkätundersökning utfördes på 39 arbetsterapeuter som är medlemmar i LAAF. Resultatet visade att ungefär 75 % av arbetsterapeuterna kände till och arbetade med aktivitetspacing.

Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar.

Att mäta patienters HRQoL (Health Related Quality of Life) är en viktig utvecklingslinje inom vård och vårdforskning. Medicinsk resultatmätning bör kompletteras med nya dimensioner för att kunna utvärdera patientens samlade nytta av behandling och vårdåtgärder. Mätningar är särskilt viktiga när det gäller kroniska sjukdomstillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna av SF 36 (Short Form (36) Health Survey) på enheter som deltog i Skåneprojektet. Metoden var en enkätundersökning med kvalitativ ansats.

Förberedelsen till föräldraskapet avbryts vid prematur förlossning och ställer föräldrar inför svåra psykiska påfrestningar och frågor. Föreliggande studie har erhållit data från projektet "För tidigt födda barn och deras föräldrar - en tvärvetenskaplig longitudinell studie". Syftet är att beskriva hur föräldrar ser på orsaken till den för tidiga födseln (gestationslängd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fäder) analyserades med innehållsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att påverka eller inte".

Människan är till sin natur en social varelse och många sammanhang förutsätter en viss social kompetens. Att ha social fobi innebär en stark rädsla för att bli utsatt för andra människors kritik och iakttagelser. Denna fobi leder till problem med många aktiviteter i vardagen, som t.ex. att läsa högt inför andra människor, gå på fest eller äta tillsammans med andra. Syftet med studien var att, med stöd av en arbetsterapeutisk arbetsprocess, undersöka hur några arbetsterapeuter arbetar med personer som har social fobi.

Långvarig smärta är vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smärta av någon form. Av dessa är 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vård finns tillgänglig kan brister i bemötandet från vårdpersonalen resultera i att patienter känner sig otillfredsställda. Syftet med den här studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vårdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smärta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vårdteori låg som värdegrund.