Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Detta examensarbete ger en introduktion till området systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt är det viktigt att använda sig av rätt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som ställs på ett system är Use Case som härstammar från UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på de för och nackdelar som har upplevts av användare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Ett effektivt användande av ett informationssystem förbättrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krävs att det motsvarar de krav som ställts på informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) är en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna säkerställa en väl fungerande kravhantering. Use case är en teknik som kan användas som hjälpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om use case är tillräcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som används bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte är tillräcklig utan måste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

I dagens sjukvård ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, ställer krav på sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att känna till grunderna för den medicintekniska säkerheten. Utvecklingen av Medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vård och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav ställs på arbetsgivaren att hålla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det är även viktigt att sjuksköterskan har rätt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd.Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik.

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris.

Störnings indikation på lågspänningsnät. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnätet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz på 400 V nätet med hjälp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mätvärden baserad på ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess användning vid behandling av svårläkta sår vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i samband med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg användes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna.

I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas.

Dagens samhälle står på gränsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än så länge har inte speciellt många konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebär. Företagen ser fördelar i sänkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjälp av RFID teknik. Frågan vi ställde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att påverka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vårt syfte som innebar att vi ville studera individens syn på sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.