Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssätt innebär för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrån två hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsättningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den här kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nå vårdtagarnas individuella rehabiliteringsmål. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Spelutbudet för barn med autism är litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svårigheter och funktionsnedsättningar är det svårt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsättningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att träna upp sina nedsatta förmågor. Syftet med examensarbetet var att framställa en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hålla en kvalitativ nivå.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskan utifrån forskning ochWHOs riktlinjer kan stödja och vägleda HIV-smittade mammor i U-länder om amning och infantfeeding vid risk för smittoöverföring från mamma till barn samt undersöka vilka hinder och möjligheter för genomförande av HIV-preventivt arbete för att hindra smitta mellan mamma och barn som finns. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnad i kunskap och attityd om HIV-smitta och amning mellan män och kvinnor. Bakgrund:Nya riktlinjer frånWHO 2010 öppnar möjligheten för medicinsk behandling under barnets 6 första månader samt amning även för HIV-smittade mammor men den medicinska behandlingen når inte alla. De som inte har tillgång till medicinsk behandling kan räddas genom rätt omvårdnadsinsatser. Metod: Examensuppsats utformad som en litteraturöversikt baserad på 23 vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten.

Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning.

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning..

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

Under de senaste decennierna har fokus riktats mot att effektivisera de utgående transporterna, vilket gjort att de inkommande transporterna kommit i skymundan. Företagen har dock på senare tid kommit till insikt om den potential som finns i att även förbättra de inkommande transporterna. Syftet med rapporten var från början att studera hur de inkommande transporterna fungerar samt ur ett kostnadsperspektiv utvärdera potentialen för förbättring. Under studiens gång skedde dock en syftesförskjutning på grund av problem vid fallstudieföretaget. Arbetet kom att fokuseras mer på kartläggning av inkommande transporterna, än på metoder för att förbättra konkurrenskraften, då detta område visade sig vara ett större problem än väntat.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext..

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvärdera användbarheten på den prototyp som de tagit fram för mätning av fysiologiska parametrar i distribuerad vård. Syftet blev därför att genom att använda metoder så som heuristiska och summativa utvärderingar ta reda på vilka behov och krav som de tänkta användarna ställer på användargränssnitt som används inom distribuerad vård. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, användaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de två utvärderingarna visar att användarna ställer höga krav på den här typen av användargränssnitt, framförallt gällande säkerställande av identitet och anpassning till användarnas verklighet..

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.