Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrån två unikakompetenser: den vårdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsområden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvändning av kompetens vid ordination och prioritering.Frågeställningarna: Vilken kompetens använder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensområden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsättningar och Praktiska förutsättningar.Medicinsk kompetens är ett kompetensområde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsområden är inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan också ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, där interprofessionell kommunikation och feedback ären naturlig del, vilket krävs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Sverige börjar, precis som resten av världen, att bli alltmer mångkulturellt. Då smärta studeras ur ett etniskt perspektiv finns redan ett antagande att det finns ett samband mellan etnicitet och smärta. För att patienter från andra kulturer ska få adekvat smärtstillning är det viktigt att sjukvårdspersonal och då främst sjuksköterskan, har kunskap om skillnader mellan olika kulturer. Skillnader i behandling kan uppfattas som diskriminerande, men lika behandling för alla är kanske inte heller alltid rätt behandling. Då etnicitet är ett känsligt ämne att undersöka valdes systematisk litteraturstudie som metod.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Affekten skam är en viktig aspekt som tidigare inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berättade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de påverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gällande skam i behandling lyftes fram, där klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade även hur skam kan utgöra både ett hinder och ett verktyg i terapin.

Medicinska kontroller är relativt komplicerade och ibland behöver undersökaren snabbt hitta relevant information. Arbetsmiljöverkets författningssamlingar är inte lämpade för detta. Den föreliggande manualen, speciellt med Interuppkoppling, kan vara ett stöd och ett hjälpmedel för att snabbt uppdatera sig..

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Isotretinoin är ett licensläkemedel som främst används för att behandla svår akne hos patienter som inte har blivit hjälpta av andra behandlingar och akne med risk för ärrbildning. Att akne är en mycket vanlig hudsjukdom visade man bland annat i en svensk undersökning där en av tre ungdomar har besvär som kräver behandling. Ca 85% av alla tonåringar har akne. Isotretinoin är det effektivaste medlet mot akne idag. Konventionell behandling med isotretinoin i doser mellan 0,5-1,0 mg/kg.dag är effektiv men ger ibland svåra biverkningar.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebär att 20-tal kvinnor erhåller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal män drabbas varje år i Sverige. Patienter reagerar olika på sin bröstcancerdiagnos och därmed är informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjälper dem att förbereda sig både fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet.

Ätstörningar är ett stort problem framför allt hos unga kvinnor. De vanligaste diagnoserna är anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätning och ätstörning utan närmare specifikation. I Sverige arbetar sjukgymnaster inom psykiatrin med ätstörningspatienter. Syftet med studien var att undersöka hur sjukgymnaster arbetar med patienter som har ätstörningar och vilka resultat sjukgymnasten ser att patienten uppnår. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer med fem sjukgymnaster inom psykiatrin i Norr- och Västerbotten.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.

I en tandvårdsfobibehandling måste klienten utsätta sig för något hon känner rädsla inför. KBT-metoder är framgångsrika vid behandling av tandvårdsfobi, men det har inte studerats närmare hur det upplevs att gå i behandling. Nio personer som genomfört behandling svarade på enkät och sex av dessa deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna berättar om starka känslor som ångest och rädsla, men motivationen har varit hög. Terapeutens kunskaper och stöd har varit viktigt för att kunna genomföra behandlingen.

Att mäta patienters HRQoL (Health Related Quality of Life) är en viktig utvecklingslinje inom vård och vårdforskning. Medicinsk resultatmätning bör kompletteras med nya dimensioner för att kunna utvärdera patientens samlade nytta av behandling och vårdåtgärder. Mätningar är särskilt viktiga när det gäller kroniska sjukdomstillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna av SF 36 (Short Form (36) Health Survey) på enheter som deltog i Skåneprojektet. Metoden var en enkätundersökning med kvalitativ ansats.

Endometrios är en vanligt förekommande kvinnosjukdom som är kronisk. Vanligaste symtomen är kraftig menstruationssmärta, djup samlagsmärta och infertilitet. Många andra symtom förekommer, men skiljer sig samtidigt åt mellan kvinnorna vilket gör endometrios till en komplex sjukdom. Sjukdomen påverkar alla aspekter av kvinnornas dagliga liv och många gånger skapas ett lidande hos kvinnorna. Kunskapen inom vården om sjukdomen är kraftigt begränsad.