Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

De ovala och djurformade skålfibulorna utgör ett komplext och svårtolkat material. Målsättningen med detta arbete har likväl varit att utifrån spännenas utformning och kontext, i och utanför Uppåkra, försöka förstå vilka funktioner de kan tänkas ha fyllt under yngre järnålder. De härstammar från den senare delen av vendeltiden, ca 700-770 e. Kr. och har anförts som föregångare till vikingatidens spännbucklor.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Publicering är guldmyntet av forskningsarbete och det är genom publicering som forskningsframgång uppnås. Tidigare studier visar att manliga läkare publicerar fler artiklar än vad kvinnliga läkare gör och föreliggande studies resultat är i linje med detta. Syftet med denna studie var att utreda samband mellan olika faktorer och publiceringsgrad inom medicinsk akademisk forskning. Här togs sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer i beaktning. Undersökningen ingår i projektet HOUPE, ?Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe?.

De vanligaste orsakerna till kattsnuva är infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). Båda virusen är vanligt förekommande även i den friska populationen och prevalensen är generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lägger sig viruset ofta latent och kan återaktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera år efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker främst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt från sjuka djur eller friska smittbärare men kan också smitta via ytor.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap är väldigt komplexa. Bland nackdelarna väger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit på senare tid sitt ursprung hos vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvätskor, avföring, kött eller mjölk) mellan vilda djur och boskap. Några exempel på sådana sjukdomar är: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.

Syftet med denna uppsats var att studera djurvälfärden på inkommande slakttransporter vidett slakteri i Östergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs på dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötlands län utföradjurskyddskontroller vid avlastningen på slaktanläggningen under två dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus på djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma välfärd är subjektivt, därför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav är satta till miniminivå och allt annat under deras gräns ärinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvälfärd. För att få en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur påvisar som välfärdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att få med en annan synvinkel telefonintervjuades ävendjurtransportörerna kring frågor rörande djurvälfärd och svårigheter i yrket.Resultatet visade på vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pådjurvälfärden.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att besvara frågeställningen, hur vanligt förekommande är gingival retraktion vid ortodontisk behandling? Nollhypotesen var, gingival retraktion har inget samband med ortodontisk behandling. Sökning gjordes på en databas (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) för vetenskapliga artiklar inom medicin. Denna systematiska översikt gjordes av en observatör, för att minska risken av en godtycklig och ostrukturerad bedömning av studier, användes riktlinjer från SBU ( Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sverige). Av 186 artiklar valdes 16 ut för att delta i granskning. Ur resultatet från de tre studierna med bäst omdöme kom två fram till ett negativt samband mellan utförd behandling och retraktion av gingiva.

Omvårdnad av patienter med misstänkt hjärtinfarkt kräver dels ett etiskt förhållningssätt, en holistisk människosyn och vetenskapligt beprövade kunskaper inom områden såsom omvårdnad och medicin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans akuta omvårdnad i mötet med en patient som söker sjukvård för en misstänkt hjärtinfarkt. Studien är litteraturbaserad och har en kvalitativ ansats. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit och Hunglers (1999) arbetsgång. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl samt via manuell sökning.

Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge.

Ett av de främsta nyckeltalen som speglar om företaget är framgångsrikt eller inte är lönsamhet. Då lönsamheten för företag generellt tenderar att vara hög då den ekonomiska marknaden där företaget verkar är gynsam, kan man säga att företagets lönsamhet borde vara hög i högkonjunktur och låg i lågkonjunktur (Yeh & Roca, 2012). Med detta resonemang borde det kunna finnas en koppling mellan ett företags skuldsättningsgrad, konjunkturen och lönsamheten.I den här studien har fyra olika skuldsättningmått undersökts där det huvudsakliga skuldsättningmåttet är totala skulder genom totala tillgångar (TD/TA). Studien har valt att undersöka företag i branscherna industriteknik, medicin och material. Syftet med studien är att försöka bredda och styrka det spektrum av teorier som finns tillgängliga genom att besvara studiens forskningsfrågor om ekonomisk tillväxt och lönsamhet kopplat till skuldsättningsgraden.

SammanfattningDet självständiga arbetet gestaltar en trädgård i området Kobjer, nordväst om centrum i Lund.Huset som ligger på tomten, Villa Trift 3.0, är ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshållning, kretslopptänkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsättningar. Trädgården är tänkt att gå i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. Målet med arbetet har varit att ta reda på hur vi kan gestalta trädgårdar uteftermiljöpåverkan, estetik och önskemål från beställaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att få klarhet i vad en miljövänlig trädgård innebär. Denbörjar med beskrivandet av vårt förhållande till de levande processerna som finns i jorden.

Miljöberikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.