Sökresultat:
1162 Uppsatser om Medicin (människa och djur) - Sida 13 av 78
Helicobacter : en omvÀnd zoonos?
Helicobacter spp. Àr gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan nÄgra förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmÄga mot magsÀckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolÀra eller bipolÀra. Virulensfaktorerna varierar inom slÀktet. RörelseförmÄgan pÄverkas av kroppsutformning och flageller, men Àven antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion Àr viktiga virulensfaktorer.
Fosterdiagnostik i svensk press
Fosterdiagnostik Ă€r en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebĂ€r bĂ„de risker,möjligheter och etiska dilemman. Ă
r 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som pÄ flera sÀtt berör anvÀndningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt pÄ vilket sÀtt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik Ären 2005-2007, dvs Ären före och efter lagens tillkomst, med fokus pÄfrÄgestÀllningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehÄllsanalys och innefattar 206 artiklar frÄn morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevÀrt förÀndrades under Ären. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. DÀremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.
Utformning av ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur
Bakgrunden till arbetet var att LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland sÄg att det fanns behov av ett tydligare och mer djurskyddsinriktat graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur. Syftet med arbetet var att utforma ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur anpassat för djurskyddskontrollanter. Detta genomfördes genom att studera befintlig litteratur samt att utföra intervjuer med djurskyddskontrollanter och en officiell veterinÀr pÄ ett slakteri.Det har visat sig vara ett stort problem med smutsiga djur inom nötkreaturshÄllningen. En av orsakerna till detta Àr hög produktion, som gör att djuret mÄste Àta mer kraftfoder och mindre grovfoder. Detta gör att avföringen blir lösare och lÀttare fastnar i pÀlsen.
Anestesi pÄ giraff
Anestesi pÄ giraff Àr komplicerat och dödsfall i samband med komplikationer kring sövning
Àr rapporterad till ca 10 %. PÄ grund av giraffens kroppsstorlek och sÀregna anatomi Àr
sövning pÄ dessa djur dÀrför en stor utmaning. Förberedelser inför immobilisering,
underhÄllet av sövningen och uppvaknandet efter sövning skiljer sig Ät mellan vilda giraffer
och de i fÄngenskap. I det vilda Àr kontrollen av miljö, dos och sövningsförlopp avsevÀrt
mindre. Foder och vÀtskeintaget kan inte övervakas hos vilda djur och deras vikt och
hÀlsostatus kan inte heller bedömas pÄ samma sÀtt som hos djur som lever i fÄngenskap.
Immobilisering och inledande sedering leder till att giraffen lÀgger sig ned.
Effektivt, hÄllbart och mÄngfunktionellt lÀngs vÀg : ett arbete om utformning av vÀgars nÀromrÄde
Av tradition prioriteras trafiksÀkerheten vid gestaltningen av vÀgens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner Àn sÄ. De perspektiv som det hÀr arbetet belyser Àr trafiksÀkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse lÀngs vÀgen samt produktion. VÀgen har en fragmenterande effekt pÄ landskapet, vilket pÄverkar vÀxter, djur och kulturvÀrden, men rÀtt utformning och skötsel av vÀgkanterna kan minska vÀgarnas negativa effekter. Sveriges vÀgkanter omfattar idag lÄngt över 200 000 ha, sÄ det Àr inte svÄrt att se att förÀndring kan göra skillnad. Utformad och skött pÄ rÀtt sÀtt kan dessa vÀgkanter ex.
OmvÄrdnad av kaniner och gnagare i klinikmiljö
Denna uppsats riktar sig frĂ€mst till djursjukskötare och beskriver kaniners och gnagares ursprungliga miljö, naturliga beteende samt omvĂ„rdnad av djuren i klinikmiljö.OmvĂ„rdnadsdelen i denna uppsats innehĂ„ller skötsel, hantering av kaniner och gnagare, medicineringsteknik samt hur kliniken bĂ€st bör anpassas efter dessa djur. Syftet med vĂ„r uppsats var att ta reda pĂ„ den optimala miljön för kaniner och gnagare pĂ„ klinik samt hur de bör hanteras vid undersökning och behandling. Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ litteraturstudier,intervjufrĂ„gor till kliniker samt ett studiebesök pĂ„ BlĂ„ StjĂ€rnans Djursjukhus i Göteborg. Kaniner och gnagare Ă€r mycket kĂ€nsliga för stress vilket bör beaktas nĂ€r djuren hanteras. Ăven kliniken bör anpassas för att minska stressnivĂ„n hos kaniner och gnagare.
Trakealkollaps hos shetlandsponnyer : korrelation med inflammation i trakealslemhinnan
Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig frÄga i nötköttsproduktionen pÄ grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besÀttningar och större krav pÄ arbetsmiljön. Det har uppstÄtt behov av mer lÀmpliga eller förbÀttrade djurhanteringsanordningar. PÄ samma gÄng tar frÄgan om sÀkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmÀrksamhet och man inser att det krÀvs mer kunskap inom det omrÄdet. Man mÄste skydda bÄde de som arbetar med djur och djuren sjÀlva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjÀlp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa nÄgon typ av hanteringsanordning.
Djurs pÄverkan pÄ mÀnniskors ÄterhÀmtning frÄn psykisk ohÀlsa - en narrativ studie pÄ en hÀstgÄrd
Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.
Antroposofisk medicin och dess vetenskapliga vÀrde
SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie har varit att pröva den antroposofiska rörelsens vetenskaplighet. Jag har dÄ valt att göra detta genom att studera deras medicin, deras bild av mÀnniskan, deras syn pÄ hÀlsa, sjukdom samt lÀkemedel och sedan göra en jÀmförelse med dagens skolmedicin. Resultatet visar att det föreligger klara skillnader i begreppet vetenskaplighet mellan skolmedicinen och antroposofin. Skillnader som idag inte har överbryggats. Den naturvetenskapliga evidensbaserade medicinen forskar för att fÄ fram mÀtbara reproducerbara fakta.
Mindre upplevd stress hos djurÀgare Àn icke-djurÀgare
Stress innefattar hÀndelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och hÀndelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. SÀllskapsdjur framkallar positiva kÀnslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstÄnd, och bidrar till indirekta positiva effekter pÄ hÀlsa. Sambandet mellan Àgarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frÄgor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurÀgarskap. Att djurÀgare upplever mindre stress Àn icke-djurÀgare bekrÀftades.
Mineralers betydelse och skillnad i biotillgÀnglighet hos organiska jÀmfört med oorganiska kÀllor till lantbruksdjur
Alla djur behöver mineraler, de kan inte bilda dem sjÀlva. Vanligtvis tillsÀtts mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i vÀxter och djur Àr bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av kroppen med hjÀlp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa mineraler och spÄrÀmnen verkar vara lÀttare för kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det Àr en liknande form som förekommer i kroppen. Det gÀller framför allt spÄrÀmnena Cu, Zn och Se.
Det rÀttsliga skyddet mot invasiva arter: vid införsel av gnagare som sÀllskapsdjur
Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.
De vanligaste bristerna i svensk djurhÄllning : med inriktning pÄ lantbrukets djur och hÀst
SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.
LjudnivÄn i kycklingstallar : mÀtningar i olika stallar och vid olika tidpunkter under uppfödningsperioden
Ett arbete om olika ljudnivÄer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbÀdd vÀxer.
AnvÀndningsomrÄde pÄ astma och kol recept
Följsamheten till lÄngtidsmedicinering uppges ibland endast vara runt 50%
för lÀkemedel. Med en bÀttre medicinering skulle samhÀllet
kunna besparas stora kostnader och patienten förskonas frÄn sjukdom. En
faktor som pÄverkar följsamheten Àr informationen om medicinen till
patienten. Ett sÀtt att ange denna information Àr att skriva ut
indikationsomrÄde pÄ etiketten. Syftet med denna studie har varit att
undersöka hur ofta indikation anges pÄ etikett för medicin mot astma och
KOL.