Sökresultat:
1162 Uppsatser om Medias pćverkan - Sida 50 av 78
KonkurrensrÀttslig förÀndring pÄ linjesjöfartens omrÄde. AngÄende översyn och förÀndring av den europeiska linjesjöfartens konkurrensrÀttsliga reglering
Förevarande uppsats har för avsikt att redogöra för den nyligen upphÀvda förordning (EEG) nr 4056/86, vilken sedan 1987 reglerat konkurrensrÀttens tillÀmpning pÄ linjesjöfarten genom beviljandet av ett sÄ kallat gruppundantag för linjekonferenser, samt de förÀndringar pÄ omrÄdet som upphÀvandet inneburit och bakgrunden till dessa. Vidare syftar uppsatsen till att klargöra hur förÀndringarna pÄ omrÄdet kommer att pÄverka linjesjöfarten i framtiden.
Sedan förordning (EEG) nr 4056/86 antogs har marknaden för linjesjöfarten förÀndrats avsevÀrt. Detta faktum utgjorde bakgrunden för en översyn av nÀmnda förordning, initierad av kommissionen. Resultatet av översynen renderade i en ny förordning vilken stipulerar att förordning (EEG) nr 4056/86 upphÀvs med verkan tvÄ Är frÄn publiceringsdagen, det vill sÀga i oktober 2008. Linjesjöfarten stÄr sÄledes inför en stor förÀndring pÄ konkurrensrÀttens omrÄde.
Maktdistans inom rysk telecom
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
Miljöredovisning och media: En studie av tre kommuners miljöbokslut
MiljöfrÄgor Àr vÀldigt aktuella i samhÀllet idag och dÀrför valde vi att göra vÄr c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav pÄ Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. DÀrför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehÄllet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under Ären 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre kommunerna som vi har haft med i undersökningen Àr Huddinge, Burlöv och Sandviken.
Resultatets betydelse för kursutvecklingen i samband med rapporter
Sammanfattning Titel: Resultatets betydelse för kursutvecklingen i samband med rapporter Författare: Martin Ollhage, Kristian Nilsson Handledare: Hossein Asgharian, Tore Eriksson Nyckelord: Rapportdag, resultatförvÀntningar, kursförÀndringar Problem: Idag blir vi i god tid informerade om nÀr de börsnoterade bolagens delÄrsrapporter ska komma och hur förvÀntningar pÄ bolagen ser ut. NÀr sedan resultatet presenteras kan ofta kursreaktionen vara svÄr att förstÄ. Medias fokus ligger tydligt pÄ hur resultatet har utvecklats, men mÄnga andra faktorer kan tÀnkas pÄverka utfallet pÄ rapportdagen. Hur stor betydelse har egentligen resultatet? Och finns det skillnader mellan olika branscher vad gÀller resultatets pÄverkan pÄ kursutvecklingen? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken roll det resultat bolaget presenterar för det gÄngna kvartalet spelar för kursutvecklingen den dag rapporten offentliggörs.
Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion
This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action).
Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption.
Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.
Bolagsordningens jÀmstÀllbarhet med aktieÀgaravtal : Kan en jÀmförelse lösa normkollisioner?
AktieÀgaravtal Àr ett frekvent anvÀnt sÀtt att mellan delÀgare i ett aktiebolag reglera frÄgor avseende det gemensamma aktieÀgandet. AktieÀgaravtalet reglerar mÄnga gÄnger frÄgor som Àven i bolagsordningen reglerats. Vid ingÄende av ett aktieÀgaravtal riskerar en normkollision uppstÄ: Àr det bolagsordningsnormen som ska gÀlla eller Àr det aktieÀgaravtalet? DÄ rÀttslÀget rörande sÄdana normkollisioner Àr oklart, Àr det av intresse att undersöka om en jÀmförelse mellan bolagsordning och aktieÀgaravtal kan klargöra rÀttslÀget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieÀgaravtal. Dessa argument hÀrleds sedan till nu gÀllande rÀtt i den mÄn det Àr möjligt.
Diskrimineringslagen : Ett tillrÀckligt skydd mot diskriminering?
AbstraktStudien ifrÄgasÀtter huruvida diskrimineringslagens Àr tillrÀcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts sÄ vÀl som rÀttsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhÀllet.
Revisorns oberoende- en tolkningsfrÄga?
PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.
Comaea : FrÄn reell kompetens till formell kompetens
Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.
SJUKSKĂTERSKORS ERFARENHETER AV KRĂNKANDE SĂRBEHANDLING PĂ ARBETSPLATSEN - EN LITTERATURSTUDIE
Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.
Carbon Critical Masterplanning tool : klimatpa?verkan fra?n samha?llsplaneringsprojekt
With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area.
Att fÄ plats i samma lilla kostym : tvÄ muslimska församlingars arbete för att förmedla bilden av islam som en fredens religion
VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Ăven i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.
Revisionsplikt : Mikroföretagens instÀllning till revision och revisorer
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
RÀttssÀkerhet i forskarutbildningen
Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsstÀllande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt Àr den rÀttssosÀkra situation som doktoranden befinner sig i. MÄnga doktorander kÀnner en ovisshet vad som kommer att krÀvas av dem i utbildningen. Detta gÀller till viss del Àven handledaren som kÀnner en ovisshet om vad som kan krÀvas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits ÄtgÀrder för att stÀrka doktorandernas rÀttssÀkerhet genom ökad reglering .
VÀlsignat utanförskap : Alternativ för de avvikande:kloster
Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Ăven NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.