The purpose of this essay is to analyze the EU discourse in the Swedish media. The questions that the analysis seeks to answer are; what image of EU is portrayed in the Swedish media? To which degree does the EU discourse fulfill media?s ?news values?? And what are the potential effects of the discourse on EU?s reputation? After several demarcations, I chose 8 articles form Sweden?s four largest newspapers to base the analysis on.    The theoretical and methodical structure behind this analysis is the theories and practices of Fairclough?s critical discourse analysis. Added to the theoretical structure are also theories about reputation and theories about news values. The method used in the analysis is a modified version of Fairclough?s three-dimensional model of critical discourse analysis.

A great amount of todays drivers? are constantly exceeding the speed limits on the roads. As a consequense of this, a large number of speed redusing devises, for example speed bumps, has been built around the country. As reports in local medias point out, the acceptance for these types of speed reducing devises, differs and there are many thoughts about location, construction and effect on the traffic safety. This paper approaches the complexity of these problems from the drivers? point of view, based on literature studies and a questionnaire. The goal is not to argue for or against speed reducing devises, but to try to find the source of annoyment and how to proceed further. Some of the problems turned out to be easy to fix, for example porly marked speed bumps.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

The main purpose of this thesis is to explore journalists? views of the role of journalism in the asylum processes. The potentially problematic phenomenon is growing, and its spread will affect the way publishing decisions are made in the future. The subject is new and foreign to many journalists, and little to no research has previously been done on the subject. Our study will therefore provide new insight in the field of journalism ethics.We have conducted a qualitative study based on interviews with eight Swedish journalists who in oneway or another have reported on threatened asylum seekers.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom ? det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena.

Introduktion: I min elevgrupp, en grundkoleklass i årskurs två kom det upp åsikter om att skolan var tråkig. Vid närmare eftertanke kom jag underfund med att engagemanget bland eleverna de senaste åren sjunkit och att jag ändrat mitt sätt att lägga upp arbetet för eleverna.Syfte: I undersökningen studerades hur elevgruppens engagemang för skolarbetet förändrades efter en ökning av ett freinetpedagogiskt arbetssätt. De arbetssätt inom freinetpedagogiken som valdes var tre. Det första var att låta eleverna delta i planeringen av verksamheten, det andra att utöka det praktiska arbetet och det tredje var att låta elevens arbete få en tydlig mottagare.Teori: För att tolka analysera och förändra praktiken användes aktionsforskning. För att förstå praktikens komplexitet har en teori av praktikarkitektur tillämpats.Metod: För att samla in det empiriska materialet användes loggbok som är ett av verktygen inom aktionsforskning.

Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens? demands on organizations? communicative efforts have increased. Today?s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector.

I denna uppsats diskuterar vi hur de sociala processerna kring en lagändring kan se ut. Vi studerar hur samhällets syn/samhällsklimatet gällande ett visst fenomen kan påverka framväxten av en lagändring och vilka argument aktörerna inom de sociala processerna använder. Den 1 april 2005 trädde en lagändring i sexualbrottslagen i kraft som bland annat innebar att en särskild straffbestämmelse om våldtäkt mot barn infördes. Anledningen till att vi har valt att titta närmare på denna lagändring beror på den mediedebatt som pågått kring två domar som Högsta domstolen beslutat. Högsta domstolen valde att döma efter den mildare rubriceringen, sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn.

During spring 2001 we have been involved with our bachelor thesis at Doberman Digital Agency, an Internet related webdesign company. We have focused our work on the registration process via digital medias such as the Internet. During our workprocess we have been conducting a number of studies and analyses of workrelated materials. Ethnographical methods such as structured interviews and participant observations were primarily used in our work. We also widely used brainstorming in our designprocess.

SAMMANFATTNINGTitel: Ortorexia nervosa- Hälsa som blir ohälsaInstitution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeKurs: Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Bergendahl, Jessica; Östman, EvelinaHandledare: Ekberg, JoakimSidor: 23Månad och år: 06/2014Nyckelord: Ortorexia Nervosa, Hälsa, Psykisk ohälsa, Medias påverkanBakgrund: En ny hälsosam livsstil börjar ofta med en god intention, men ibland kan den hälsosamma livsstilen gå för långt. Ortorexia nervosa var från början tänkt som ett sätt att benämna en grupp patienter med liknande problematik, tills det framkom att detta var något som behövde undersökas närmre. En person med ortorexi är besatt av en hälsosam diet som istället kan bli farlig. Mål: Att beskriva vad ortorexi innebär, vilken sjukdomsstatus den har samt om det finns klara direktiv kring behandling.Metod: Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar samt genomfört intervjuer med personer som har behörig kompetens kring ortorexi. En kvalitativ innehållsanalys har använts.Resultat: Ortorexia nervosa är ingen diagnos.

I en alltmer konkurrensmässig värld, där synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend är att utelämna information i kampanjer för att skapa förvirring och därmed få nyhetsvärde. Branschen är delad i huruvida detta är ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men även planeras med syfte att skapa förståelse för eventuella för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Studiens teoretiska inramning bygger på att med hjälp av förståelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar värde genom uppmärksamhet.

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.