Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Bakgrund: Behandlingen av Mediala collateral ligament (MCL) skador är debatterad. En skada på MCL kan leda till sämre medial stabilitet och nedsatt aktivitetsförmåga. Målet med den konservativa behandlingsformen är att minska svullnad och smärta för att på så vis få tillbaka full rörlighet och stabilitet. Behandlingen innebär ofta någon form av öppen eller låst ortos tillsammans med ett rehabiliteringsprogram. Syftet: Syftet med studien är att utifrån litteraturen analysera studiernas bevisvärde och beskriva konservativa behandlingsmetoder för MCL, med öppna och låsta ortoser tillsammans med träning.

Syftet med studien är att undersöka hur feminister uppfattar, förhåller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta är relevant för att lyckas bryta de normer som uppstått kring feminister och även för att se hur man själv som feminist arbetar för att nå detta mål. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att påverka stora fenomen i samhället utvecklas, men det ger även förståelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. Frågeställningen är: hur uppfattar, förhåller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillämpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och två individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrågan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Vi lever idag i en tid där media i hög grad är integrerat i vårt vardagsliv. Medieutbudet genomgår samtidigt en fas av både utökning och förändring. Till detta har vi alla att förhålla oss till. Detta gäller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. Vår studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial påverkan och kompisar.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Maciej Zarembas artikelserie ?Hem till skolan? rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs.

Syfte och frågeställningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors föreställningar om näthat, är syftet att belysa hur fenomenet kan förstås. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur näthat framställs i två dagstidningar och hur framställningar liknar och skiljer sig från kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas näthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och händelser har inverkat på deras syn på fenomenet?Hur framställs näthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhåller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av näthat som kommuniceras via media och överensstämmer deras syn på fenomenet med den mediala framställningen?Metod och material: Frågeställningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framställer näthat som ett fenomen där män näthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar näthat främst om tjejer som är taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att näthat inte är homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom även andra grupper är utsatta.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrarköttkonsumtion mellan åren 2002-2012.Författare: Lisa JanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal exklusive bilaga: 38 sidorAntal ord: 9527Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspressmellan åren 2002-2012.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in.Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra månaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de människor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra månader. Det har också studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nå ut med sin propaganda?Metoden som används i uppsatsen är Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gå in djupare på vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt från Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

I denna uppsats studeras statsminister Göran Perssons mediala kovändning ? från buffel till ?Mys-Persson?. I takt med att vi tycker oss ha sett ett ökat fokus på privatpersoner, och då kanske främst inom politiken, tycker vi det är intressant att studera detta ämne. Som exempel här kan nämnas att Göran Persson varit med i TV-programmet ?Sen kväll med Luuk? och dansat med kossan Doris i SVTs barnprogram ?Bollibompa?.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att arbeta med när det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen..