Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan.

The aim of this study is to evaluate an alternative projection of the Medial Coronoid Process (MCP) of the canine elbow joint. The projection (Di35M-PrLO) was, to my knowledge, first mentioned in an article by Haudiquet et al in 2002. In that article the projection was tested in vitro, and a good sensitivity was showed for the Medial Coronoid Process. The projection might be helpful in cases of suspected Fragmented Coronoid Process (FCP) . This study is divided into three parts. The first part is an in-vivo test of the projection, including technique and subjective evaluation of the outlining of the MCP.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska debatten förs..

Inom den teoretiska filosofin så finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter är den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen är ett försök att övertyga läsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ärsjälvmotsägande att påstå att någonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, är en ståndpunkt som är som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsändare på Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under åren 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet på DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent än andra är universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. Innehållet i debattartiklarna fokuserar främst på att uppmärksamma specifika samhällsproblem, att kritisera den politiska sfären, argumentera existensberättigande, göra nylanseringar samtgöra normativa ställningstaganden. Det går även att observera en viss ökning av specifika ämnesområden över tid därinformera om lagar och regler är ett av de mer intressanta resultaten.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy ?30/70.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Fotboll är en högintensiv idrott med stor risk för skador på främst nedre extremitet. Skaderisken är som störst under försäsongen, då främst i form av överbelastningsskador. Medial tibial stress syndrome (MTSS) är en relativt vanlig överbelastningsskada. MTSS definieras som smärta längs den posteriomediala tibia kanten som uppstår under aktivitet och ömmar vid palpation. De flesta sjukgymnastiska åtgärder som används mot MTSS idag saknar evidens.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera diskursernas innehåll.

Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som är nödvändigt för en elev att påvisa kunskap om för att få ett visst betyg. Även vid vilken ålder betyg skall börjas delas ut är uppe till debatt.I kursplaner så finns det olika mål som elever skall uppnå alternativt sträva efter. Som det ser ut idag så är det till stor del endast kunskapsmålen som betygssätts och om detta kan man alltid ha en åsikt. Hur eleven lyckats i sina strävanden blir tyvärr många gånger ointressant trots att kursplanernas syften menar något annat.Detta arbete är ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och på så sätt finna de elever som har uppnått ett visst mått av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i ämnet historia på gymnasienivå..

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Klimatdebatten är mycket aktuell idag, frågorna är många och de entydiga svaren är få. Detta fick en klass gymnasieelever uppleva i ett rollspelsprojekt där de tilldelades åsikter från ett antal olika källor. Eleverna fick representera dessa åsikter under en debatt som utgjorde avslutning på ett tre veckor långt projekt. Vid starten hade majoriteten av eleverna mycket liknande åsikter men under projektets gång kom de till insikter om varför denna typ av komplicerade frågor sällan har entydiga svar. De insåg också att vi människor är mycket lättpåverkade och att personliga känslor och åsikter ofta påverkar möjligheterna till en rationell debatt.