Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter.

Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rättspsykiatrisk vård. När tvångsvård är aktuellt för psykiskt störda lagöverträdare ges vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129). Många patienter inom den rättspsykiatriska vården har uttalade funktionsnedsättningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlägga och åtgärda. Tidigare internationell forskning pekar på att arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin kan påverkas av den specifika säkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna användes sig av är kvalitativ.

Under 1990 talet tilldelades det nya stridsflygplanet JAS 39 Gripen det svenska flygvapnet. I detta högpresterande system innefattas en del vapen. Ett av de vapensystem är den inköpta amerikanska jaktroboten AIM-9 Sidewinder, eller robot 74 (Rb74) som den benämns i Sverige. I Gripensystemet bärs denna robot fäst på sida i vingens yttre kant, vilket är på liknande sätt som t.ex. de amerikansktillverkade F-18 Hornet flygplanen.

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att stötta och främja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner.

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyhetsvärdering skiljer sig på kommersiella och ickekommersiella nyhetsprogram. De analysenheter som har valts är TV4Nyheterna och Rapport, SVT. SVT och TV 4 står tillsammans för mer än 75 procent av svenska folkets TV-tittande. Under en veckas tid studerades TV4Nyheternas 19:00-sändning och Rapports 19:30-sändning. Båda nyhetsprogrammen har 30 minuters-sändningar med undantag för Rapports lördagssändning som är 15 minuter och TV4Nyheternas helgsändningar på 25 min och 20 minuter. Anledningen till att 19:00 och 19:30-sändningen valdes var för att de har flest tittar.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället.

Syfte:Att granska de förutsättningar som skall vara uppfyllda när det gäller att kunna bedöma en gärning som datarelaterat bedrägeri eller förberedelse till annan brottslig gärning. Utöver detta kommer vi att undersöka vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att kunna bedöma om en gärning skall kunna klassas både som bedrägeri och annat förmögenhetsbrott. De kombinationer som vi kommer att behandla är bedrägeri ställt i relation till stöld och dataintrång. Vidare kommer vi även att undersöka om datarelaterat bedrägeri kan betraktas som grovt brott. Metod:Vi har använt rättsdogmatisk metod, det vill säga, med hjälp av allmän litteratur inom området för vårt arbete, offentliga utredningar, lagförslag, författningar och lagar samt rättsfall har vi analyserat de frågor som utgör grunden till vårt arbete.Slutsatser:Vi har i vårt arbete funnit att alla former av olovlig påverkan av en upptagning eller automatisk process inte kan betraktas som datarelaterat bedrägeri.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på nysocialiseringsprocessen, det vill säga proces-sen som en individ genomgår efter placering på anstalt eller behandlingshem. Målsättningen med nysocialiseringsprocessen är att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhället, med andra ord att de inte återfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien är att beskriva hur samverkan från omgivningen kan påverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen är Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, åtagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras på elva intervjuer med re-presentanter från myndigheter i en kommun i Västerbottens län.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar.