Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Denna rapport analyserar hur smÄ tillverkande företag arbetar med affÀrsutveckling och hur det pÄverkar lönsamhet och tillvÀxt. Examensarbetet ingÄr som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som fÀrddator för smÄ och medelstora företag i deras affÀrsutveckling. Syftet med examensarbetet Àr ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina smÄ företagskunder stöd i deras affÀrsutveckling. En extern part i styrelsen Àr nÀrliggande det arbetssÀtt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel pÄ att bankpersonen agerar affÀrsutvecklare till kund- eller andra företag. DÀrför analyseras hur en extern part i styrelsen pÄverkar ett företags affÀrsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag dÀr ledningen lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling i genomsnitt har dubbelt sÄ hög lönsamhet jÀmfört med de företag dÀr ledningen inte lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling.

Electronic Data Interchange (EDI) utvecklades under 1960-talet eftersom det fanns ett behov av att snabba upp överföringen av dokument i samband med transporter. Men det dröjde Ànda till 1980-talet innan EDI började anvÀndas inom de större industrierna. Att anvÀnda sig av EDI innebÀr att affÀrssystem kan utbyta information direkt, med minimal eller ingen mÀnsklig inblandning. Genom att anvÀnda sig av EDI-teknik inom eller mellan organisationer kan man dra nytta av ett antal fördelar, dÀribland sÀnkta kostnader, höjd datakvalitet och höjd konkurrenskraft. Trots dessa fördelar har EDI haft sÀrskilt svÄrt att fÄ fotfÀste hos den stora majoriteten av de mindre och medelstora företagen.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Vid sidan av de stora möjligheter tillvÀxtlandet Kina ger upphov till för utlÀndska aktörer, tillkommer Àven sÀrskilda svÄrigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien Àr att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frÄgan som uppsatsen Àmnar besvara Àr sÄledes vilka aspekter som utgör sÀrskilda svÄrigheter för dessa företag pÄ Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och Àr av explorativ karaktÀr, dÀr intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering pÄ den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affÀrsmÀssiga karaktÀrsdrag som utgör svÄrigheter för svenska smÄ och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras Àr att bristande marknadsspecifik kunskap, begrÀnsad kapacitet och oetablerade relationer Àr sÀrskilda svÄrigheter som svenska smÄ och medelstora företag inom modeindustrin stÀlls inför vid etablering i Kina..

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material frÄn godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet Àr idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smÄ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Àr att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsÀttningar för ett bÀttre och mer kontinuerligt flöde.