Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

SammanfattningI dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.   Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

I dagsläget är det svårt för företag att behålla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter på marknaden och ständigt skapa nya innovationer. Genom att använda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svårare för små och medelstora företag då de kan ha begränsade resurser. Syftet med denna studie var därför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Studien bygger på kvalitativa forskningsmetoder där sekundärdata samlades in genom både bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser på Internet.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.

Syfte: Uppsatsens syfte är att få övergripande insikt i revisorers åsikter gällande avskaffandet av revisionsplikt i små- och medelstora företag. Vidare ämnar vi analysera revisorernas attityd till den förändring som avskaffandet kommer att resultera i och jämföra denna med professionens, staten och Danmarks attityder. Analysen kommer att resultera i en förklaring av orsakerna till revisorernas inställning. Metod: Vi använder oss av en abduktiv samt deskriptiv ansats. Vi samlar in empiri genom kvalitativa intervjuer som är semi-strukturerad och utifrån empirin når vi sedan slutsatser.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina..

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:  Mer än 83 miljoner kronor omsättning  Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler än 50 anställda  Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lågprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har även större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, så kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus på livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke på den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om små och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, är det intressant att undersöka hur dessa företag påverkas av samarbetet.

I dagens företagsklimat krävs det att medelstora tillverkande företag tillverkar produkter med hög kvalitet, för att vara i framkant vad gällande ledande kunskaper inom företagets verksamhetsområde. Ett sätt för företag att ständigt utvecklas och driva en vinstdrivande verksamhet är att fokusera på kvalitetsarbetet. Total Quality Management (TQM) är ett kvalitetsarbetssätt som utgår från företagets kunder, som likaså skapar förväntningar på företagets produkter. För företagsledningen innebär detta att förstå kundens förväntningar, tolka förväntningarna och förmedla dem till resten utav verksamheten. Företagsledningens ansvar är att organisera produktionsprocessen på ett vis som möjliggör ökad kontroll av kvaliteten och samtidigt bidrar med kvalitetssäkrad information för resten av verksamheten, medarbetarna.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och Medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika.Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst.

Många små- och medelstora företag har idag en hemsida. För att en hemsida skall vara ett effektivt kommunikationsmedium med kunder krävs dock att den är uppdaterad. Vi anser att många företag ej förutser vilka resurser som krävs för att hålla sidan uppdaterad. Vi vill därför kartlägga vilka problem företag i dagsläget upplever att de har med sitt uppdateringsarbete. Vi vill därefter se om det finns en möjlig lösning i verktyget Smelink WEB ifrån Smelink AB, som säger sig underlätta webbnärvaron för denna typ av företag.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet).