Företag idag måste kunna hantera enorma mängder information vilket gör att sökningar blir tidskrävande, och viktig information kan lätt förbises. Som en lösning på informationsproblemet har många organisationer investerat i en företagsportal. Detta är en dyr investering och i teorin påstås att det endast är kostnadseffektivt för stora företag att implementera ett sådant verktyg. Det finns dock medelstora företag som har mindre företagsportaler och vårt syfte med uppsatsen är att ge en bild av hur företagsportalen i sin helhet kan stödja användarna och visa vilka av teorins funktioner, som är centrala och bör prioriteras. Vid intervjuer med användare av företagsportaler i medelstora företag, har de intervjuade fått bedöma hur olika portalfunktioner fungerar som stöd i arbetet och vilka de anser vara viktigast.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla är i svenskt näringsliv färre till antal än vad det finns små och stora företag. Medelstora företag, som kan sägas är morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affärssystem som kräver mycket tid och resurser att få det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssätt när beslutet om att införa ett affärssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affärssystem än jämförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sättas i relation till att omkring nittio procent av alla affärssystemprojekt misslyckas d.v.s.

Ett sätt för banker att behålla kunder i den allt hårdare konkurrensen på den svenska bankmarknaden är att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sätt att skapa en starkare relation är att erbjuda kunder värdefulla ickefinansiella tjänster. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ickefinansiella tjänster som små- och medelstora företag värdesätter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjänster och relationsbyggande. Fyra små och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjänster de värdesätter.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Standardiserade affärssystem kan beskrivas som informationssystem som integrerar företagsinformation. Affärssystem erbjuder till exempel en möjlighet till effektivisering avverksamhet och affärsprocesser. Dessa system kan också erbjuda prognosverktyg för analysav företagets affärsverksamhet. Standardiserade affärssystem har hittills framför allt riktatsmot större företag. Emellertid har flera aktörer nu aviserat en satsning för små och medelstoraföretag.Vid anskaffning av standardiserade affärssystem är det viktigt att systemet verkligen fungerarväl utifrån med företagets behov och förutsättningar, till exempel när det gälleraffärsprocesser, organisation, med mera.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska aktiebolag påverkats av förändringen.Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen.Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser.

Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande område hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och bankernas rela-tion inom området Cash Management studeras för att undersöka hur banker kan bli mer effek-tiva när det gäller att tillmötesgå företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten från intervjuerna analyserats och jämförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen där även tankar om förbättringar förs fram.

Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjärde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag från kravet på revision och debatten kring revisionsplikt i små bolag i Sverige är nu intensiv. Sedan årsskiftet 2004 gäller även ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta såväl som ökade krav på oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier är ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att små och medelstora företag är i behov av enkla och ändamålsenliga regler. Det är således relevant att undersöka hur en ändamålsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra vad som kan avses när begreppet ?förenkling? används i debatten kring revision i mindre aktiebolag.

Ett CRM system ger fördelar för ett företags förmåga att bygga varaktiga kundrelationer. Små och medelstora företag är dock tveksamma till att investera i sådana system. Resurserna för att dels investera i och sedan effektivt förvalta systemen fattas ofta i företagen. Implementationerna av systemen drar dessutom ofta ut på tiden. Modellen Software as a Service har under 2000 talet vunnit stora landvinningar.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.