De företagsformer som idag finns i Sverige, har kommit till genom ett samarbete mellan näringslivet och lagstiftare. Den tyska aktiebolagsrättsliga regleringen har varit av stor betydelse för den svenska rättsutvecklingen, eftersom våra svenska aktiebolag har sitt ursprung i den tyska bolagsformen Aktiengesellschaft. Till följd av att regelverket för Aktiengesellschaft ansågs vara för komplicerat för småföretagarna, skapade Tyskland bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Den här bolagsformen, vilken inte har det komplexa regelverk som finns i den svenska aktiebolagslagen, blev populär i Europa. Debatten tog fart i början av 1990-talet angående om Sverige borde välja den kontinentaleuropeiska modellen med två bolagsformer, alternativt en förenkling av den befintliga aktiebolagsformen.

Sakrätten är ett rättsområde som är sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gäller i de sakrättsliga konflikterna är huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. När det gäller aktiebolag som är inblandade i sakrättsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenärer, är rättsläget tämligen oklart. I denna uppsats ämnar jag lämna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rätt att återfå egendom på grund av en värdeöverföringsmottagares eller en kontrahents återbäringsskyldighet bör vara sakrättsligt skyddat och därmed om ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar. Frågan om det finns ett sakrättsligt skydd är likställd med frågorna om det existerar en vindikationsrätt eller en separationsrätt hos bolaget.

Bakgrund och problem: Tidigare studier visar att budgeten fortfarande i hög grad är aktuellsom styrverktyg i svenska företag. De allra flesta företagen i Sverige arbetar med budget somett integrerat verktyg i sin verksamhet. Detta gör det intressant att närmare kartlägga hur verksamheternaanvänder sig av budgeten då få studier har belyst själva budgetprocessen eller hurföretagen arbetar fram sin budget. Vidare är det intressant att titta på hur budgetanvändandetser ut, hur uppställandet av budget går till, hur processen ser ut och hur integreras den färdigabudgeten i styrningen av företaget. Det kan även vara intressant att titta på hur och om företaglyssnat på kritiken och vad dem i så fall gjort för att förbättra och förändra den egna budgetprocessen.Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga hur små/medelstora företag i Sverige arbetar med budgetprocessen.Bisyftet är att undersöka respondenternas uppfattning om budgeten.Metod: En enkätundersökning riktad till 20 ekonomichefer/controllers på små/medelstoraföretag i Sverige har genomförts.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Kalkylapplikationer används frekvent av företag för bearbetning av finansiell information. Denna uppsats inriktar sig på Excel, som är den vanligast förekommande kalkylapplikationen. Vår undersökning visade att Excel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och att applikationens kalkylark är av stor betydelse för företagens verksamhet. Kalkylerna används främst inom finansiella processer för bland annat sammanställning av årsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilket gör att många av de här kalkylerna är signifikanta för verksamheten. För att uppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna också att vara egenutvecklade inom företagen. Då kalkylerna är egenutvecklade samtidigt som de är signifikanta ställs höga krav på både utvecklare och slutanvändare. Studier har visat att nästintill alla kalkyler innehåller fel och att behovet av intern kontroll inte tas på fullt allvar.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ?Utredningen om revisorer och revision?. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ?Avskaffande av revisionsplikten?, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna.

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

  SammanfattningFöretag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.Detta mynnar ut i vår problemformulering:· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs beställningar ofta med hjälp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affär väldigt lång. Electronic Data Interchange (EDI) är en teknik som låter företag göra affärer på ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sätt vilket gör att tiden för att genomföra en affär minskar. EDI har använts i många år men då mest av stora företag som har tillräckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprätta erforderliga kommunikationslänkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krävs för detta och blir således utan effektivare handelsrutiner.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.  .