Sök:

Sökresultat:

1455 Uppsatser om Medel för koordination - Sida 27 av 97

Beta-vÀrdet : Ett tillförlitligt riskmÄtt?

NĂ€r man sĂ€ljer hela eller delar av sitt aktieinnehav, kan detta ha flera orsaker. Man kan t ex ha behov av likvida medel, man kan anse att kursen Ă€r fördelaktig för att sĂ€lja eller köpa eller man kan sĂ€lja aktier av skatteskĂ€l.Privatpersoner kan numera göra aktieaffĂ€rer sjĂ€lva, utan att en aktiemĂ€klare medverkar, men man mĂ„ste vara medveten om att det alltid Ă€r ett risktagande vid placering av medel i aktier.Kunskap om aktier och dess risker Ă€r ett mycket viktigt redskap för handel med aktier och att förstĂ„ riskerna med att spara i aktier Ă€r alltsĂ„ vĂ€ldigt viktigt. Att eliminera riskerna med aktiehandel helt, dĂ€remot, gĂ„r inte.Olika metoder finns för att kunna förutsĂ€ga risktagandet av ett visst företags aktier och hĂ€r kan det vara av intresse att se om informationen man kan fĂ„ om enskilda aktier kan tolkas, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt minimera de risker som uppkommer genom aktieköp. Man kan dĂ€rför frĂ„ga sig:Är t ex riskmĂ„ttet betavĂ€rdet för en aktieportfölj ett tillförlitligt riskmĂ„tt sett till förvĂ€ntat utfall jĂ€mfört med verkligt, eller ska man kanske titta pĂ„ nĂ„got alternativt riskmĂ„tt för en mer rĂ€ttvisande bild av risken?Analys av material i denna undersökning, grundas pĂ„ information som starkt hör samman med riskmĂ„ttet beta.

VĂ€lkommen till Dumburken : Politiska reklamfilmer i den svenska televisionen

Syftet med studien var att undersöka hur innehÄllet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna sjÀlva dÄ har kontroll över hur de vill framstÀllas i mediet. UtgÄngspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset lÄg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts pÄ innehÄllet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehÄllet i reklamfilmerna utifrÄn AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jÀmfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrÄn teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att vÀcka intresse och för att hÄlla kvar tittaren. I filmerna anvÀnds retoriska medel för att skapa igenkÀnning och vÀcka sympati för partierna.

Ökar lust och resultat vid intressebaserad matematik? : - En studie vid ett gymnasialt yrkesprogram

Rapporten presenterar ett tillvÀgagÄngssÀtt att med moderna medel angripa en av Àldre tidens kryptotekniker, bokchiffer, dÀr nummer utifrÄn boktexter utgör kryptotexten. Ett speciellt fall som varit olöst i nÀrmare 200 Är, det sÄ kallade Beale-kryptot, kommer att vara huvudomrÄdet och tillskillnad frÄn den klassiska metodiken att medels penna och papper rÀkna och lösa, tillÄta datorn att snabba pÄ den lÄngdragna arbetsprocessen.Ett inför rapporten skapat datorprogram kommer att anvÀndas, ett program som dels klarar av att replikera den gamla metodiken, dels att introducera nya lösningsgÄngar och dels att presentera statistik över dokument som undersöks. Programmet kan presentera de lösningarna man sedan vill titta nÀrmare pÄ i dekrypterad form, nÄgot som blir intressant bÄde ur ett replikerbarhetsperspektiv men ocksÄ om nya intressanta dokument dyker upp under den statistiska testningen. Testfallen resulterar inte i nÄgra nya intressanta nycklar, men visar pÄ att metoden Àr rÀttvisande dÄ ett historiskt löst dokument fÄr markanta utstickande resultat..

Finansiell bootstrapping: fallstudier av fem företag

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Faktorer som pÄverkar effektiviteten i Cash Management: en
fallstudie av tre smÄ tillverkande företag

Vikten av att sköta företags likviditet och betalningsflöden pÄ ett effektivt sÀtt skapade Cash Management som pÄ svenska betyder hantering av företagets likvida medel. PÄ senare tid har intresset ökat för Cash management bland smÄ och medelstora företag. Dessa har inte samma förutsÀttningar som stora företag att bedriva Cash Management pÄ det mest effektiva sÀttet eftersom deras förutsÀttningar Àr annorlunda. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka faktorer som pÄverkar effektiviteten i smÄ företags Cash Management och hur dessa faktorer pÄverkar effektiviteten. De teorier som tas upp behandlar hur Cash Management anvÀnds och hur det bör brukas i företag.

Elevers upplevelser av lÀxa - en fenomenografisk studie i en klass

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av lÀxa. VÄrt syfte Àr att undersöka hur elever i en klass erfar lÀxa. Resultaten frÄn undersökningen jÀmförs dÀrefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar pÄ att lÀxa anvÀnds av lÀrare som ansvarstrÀning, bestraffning och ett medel för att uppnÄ uppsatta mÄl i tid. VÄr undersökning visar att elever upplever lÀxa som en trÄkig men viktig uppgift som bestÀms och kontrolleras av lÀraren.I vÄr kvalitativa undersökning har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda pÄ 15 grundskoleelevers uppfattningar om lÀxa.

LÄgstatusanstÀllda kontra högstatusanstÀllda : FörhÄllningssÀtt och upplevelser kring yrkesrollen

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anstÀlldas förhÄllningssÀtt och upplevelser till deras arbete beroende pÄ om deras yrke anses ha hög status eller lÄg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsomrÄde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och nÀrliggande begrepp för att pÄ en grundlÀggande nivÄ kunna förklara dess innebörd. PÄ sÄ sÀtt kan lÀsaren fÄ en ökad förstÄelse kring forskningsomrÄdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

SÀkringsredovisning ? Effekter av övergÄngen till IFRS 9 pÄ upprÀttarprocess och redovisningsprodukt

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Brottsprovokation

Den ökande brottsligheten i dagens Sverige vÀxer likt en lavin och polisen och Äklagarmyndigheten kÀnner ofta till grov och organiserad brottslighet men saknar verktyg för att komma Ät aktörerna i dessa fall. Samtidigt som allmÀnheten och media kritiserar polisen för att vara ineffektiva. FrÄgan som vi stÀller oss Àr om polisen verkligen har rÀtt medel för att pÄ ett effektivt och tillfredstÀllande sÀtt uppnÄ mÄlet med att minska dagens kriminalitet. Debatten som pÄgÄr idag angÄende om polisen skall fÄ anvÀnda sig av brottsprovokation kÀnns viktig för oss med tanke pÄ vÄrat kommande yrke dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om vilka typer av alternativa lösningar som Àr lagliga/olagliga nÀr det gÀller att bekÀmpa den allt grova och organiserade brottsligheten. Syftet med denna rapport har varit att klarlÀgga samt att se pÄ vad som Àr skillnaden mellan begreppen brotts- och bevisprovokation.

LSS OCH BESVÄRSRÄTTEN : EN AKTÖR-NÄTVERKTEORETISK FALLSTUDIE

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och sjÀlvbestÀmmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda pÄ vilket nÀtverk den enskilde individen har behov av för att hÀvda sina laggivna rÀttigheter och se om lagens mÄl om sjÀlvbestÀmmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut pÄ insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hÀvdar den enskildes sjÀlvbestÀmmande. Uppsatsen utgÄr frÄn ett Aktör-NÀtverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

Irland 1916-1922 : Hur bristen pÄ COIN-doktrin ledde till brittiskt misslyckande

BakgrundSedan början av nittonhundratalet har Storbritannien varit delaktig i flertalet COIN-operationer.Deras erfarenheter har bidragit till att de numera rÀknas som en framstÄende nation inom justCOIN. Undersökningen handlar om Irland 1916-1922 och Storbritanniens agerade i förhÄllande tillden nuvarande brittiska COIN-doktrinen.SyfteUndersökningen skall klargöra, utifrÄn den nuvarande brittiska doktrinen, vilka skillnader ochmisstag Storbritannien begick under början av nittonhundratalet pÄ Irland i förhÄllande till dennuvarande COIN-doktrinen.MetodUndersökningen Àr teorikonsumerande och delar upp teorin i variablerna mÄl, medel och metod.Dessa jÀmförs mot analysenheter som utgörs av tre tidsepoker frÄn det anglo-iriska kriget.SlutsatserUndersökningen pÄvisar att Storbritanniens agerande pÄ Irland i början av nittonhundratalet skildesig markant mot vad den nuvarande doktrinen föresprÄkar. Framförallt i mÀngden vÄld somnyttjades..

Projektledning i offentlig sektor : En studie av strategi i ESF-finansierade projekt

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget gÄr till ett omrÄde kallat ?HÄllbar tillvÀxt?, vilket frÀmst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken Àr till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och dÀrmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor stÀlls dock annorlunda krav pÄ projektÀgare, projektledare och andra intressenter som pÄ ett eller annat sÀtt Àr delaktiga i projektet.

Det smarta hemmet ? EnergianvÀndarens framtid : En studie om smarta hem och vilka möjligheter JÀmtkraft har att satsa pÄ dessa

EnergianvÀndningen i Sverige Àr relativt stort med avseende pÄ befolkningsmÀngden. Det beror givetvis mycket pÄ behovet av uppvÀrmning under större delen av Äret som det kalla klimatet leder till men Àven pÄ det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvÀndningen medför dock stora belastningar pÄ bÄde klimat och miljö. I dagslÀget finns det flera uppsatta mÄl som Àr riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvÀndningen i bostÀder och lokaler. SÄledes Àr energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen.

Effekter pÄ verksamheten vid EDI-anvÀndning i faktureringsprocessen

Kommunikation mellan företag sker idag i allt större utstrÀckning med hjÀlp av olika typer av elektroniska medel och för elektronisk handel mellan företag Àr det EDI som har den största potentialen till besparingar och förbÀttringar. EDI tillÀmpas frÀmst vid order- och leveranshantering men i dagslÀget sker en ökad anvÀndning av EDI i fakturahanteringen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter EDI-anvÀndning i fakturahanteringen innebÀr för en verksamhet med fokus pÄ sÀndandet av fakturor. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra företag som anvÀnder EDI i fakturahanteringen och frÄgorna som har stÀllts utgÄr ifrÄn vad teorierna sÀger om effekter av EDI-anvÀndning och elektronisk fakturering. NÄgra slutsatser vi dragit frÄn den empiriska studien Àr att elektronisk fakturering leder till bÀttre kundrelationer.

UrsÀkta, arbetar du hÀr? : Sambandet mellan motivation och service i detaljhandelsföretag

I och med den ökade konkurrensen och den strukturomvandling som idag rÄder pÄ marknaden söker detaljhandelsföretag stÀndigt medel för att effektivisera och förbÀttra sin verksamhet och dess lönsamhet. Ett sÀtt som flera forskare anser vara det optimala verktyget för att höja sin lönsamhet pÄ, Àr att ge kunderna en bÀttre service och pÄ sÄ sÀtt Àven skapa sig lojala och trogna kunder. En forskare som gör ansprÄk pÄ detta och som Àven har skapat en modell av detta fenomen Àr Mark Stevens (2002). Denna modell utgÄr frÄn att en motiverad och tillfredstÀlld personal ger kunderna en bÀttre service och den förbÀttrade servicen ger i sin tur fler nöjda och lojala kunder. Lojala kunder skall enligt service-vinst-kedjan Àven till sist generera en högre lönsamhet och tillvÀxt.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->