Forskning visar att misshandlade kvinnor kommer i kontakt med sjukvården först av alla samhällstjänster och därför har sjuksköterskor en viktig roll att identifiera och hjälpa dessa kvinnor. Dock är dessa möten påfrestande och ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta kvinnornas behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och detta resulterade i fyra slutkategorier: Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad, Att stödja med information och ett gott bemötande, Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt och Att känna en skyldighet att ta på sig kvinnornas problem. Sjuksköterskor hade olika förhållningssätt för att kunna hantera situationen och upplevde ett behov av utbildning inom området.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är den vanligaste typen av våld och förekommer över hela världen. Varje år anmäls tiotusentals fall av våld mot kvinnor över 18 år och i genomsnitt dödas 16 kvinnor varje år till följd av våld i Sverige. Flera våldsutsatta kvinnor som besöker sjukvården upplever ett bristfälligt bemötande och det kan därför vara betydelsefullt att göra sjuksköterskor mer medvetna om hur våldsutsatta kvinnor kan bemötas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor på sjukhus utifrån ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 empiriska artiklar inom området våld mot kvinnor utifrån ett globalt perspektiv.

Är dykare spänningssökare? Är män mer spänningssökande än kvinnor? 51 dykare, 27 män och 24 kvinnor, läts fylla i enkäten Sensation seeking scale version 5 (SSS-V). Sensation seeking scale har utvecklats av Marvin Zuckerman med kollegor sedan 1960-talet och mäter graden av spänningssökande personlighetsdrag, på engelska: sensation seeking. Enkäten har visat sig valid på flera hundra studier men har bara testats på dykare ett fåtal gånger. Hypoteserna är att dykare är mer spänningssökande än normalpopulationen (H1) och att dykande män är mer spänningssökande än dykande kvinnor (H2).

Sammanfattning HIV/AIDS är en epidemi i Sydafrika och antalet kvinnor som lever med denna sjukdom ärhögre än män. Studiens frågeställningar var, att genom organisationsrepresentanterna ta reda på; vad berodde detta på, hur smittades dessa kvinnor och hur upplevde och hanterade de sin sjukdom. Vilken hjälp och stöd fick de för att de skulle kunna leva ett någorlunda normalt liv samt hur behandlades dessa kvinnor av omgivningen? Studiens metod var en kvalitativ studie bestående av fem intervjuer med personer som arbetar med dessa kvinnor inom den frivilliga organisationen, Treatment Action Campaign (TAC) i Kapstaden i Sydafrika.Vidare genomfördes en observationsstudie för att ge en ram för de genomförda intervjuerna.Studien visade att de olika kulturernas syn på kvinnor, kvinnornas ekonomiska beroende av sina män, männens sexvanor, fattigdom, våldtäkter och okunskap om sjukdomen var de faktorer som bidrog till att flest kvinnor än män blev smittade av HIV/AIDS.Genom TAC fick vi också kunskap om att HIV/AIDS var en stigmatiserad sjukdom vilket gjorde det svårt för vissa av dessa kvinnor att tala öppet om sin status vilket i sin tur gjorde att de inte kunde få hjälp, stöd, vård och medicinerig. Dessa kvinnor kunde bli misshandlade, stenade eller dödade på grund av sjukdomen, både av sina män och av andra i deras omgivning.Studien belyser även HIV/AIDS ur ett könsperspektiv eftersom det var fler kvinnor som smittades av sjukdomen..

Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer har ökat sedan 60-talet och sjukdomen är i dag den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilket stöd drabbade kvinnor behöver under början av sin sjukdomstid. Studien är baserad på tio kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 1997-2012. Resultatet delades in i fyra kategorier; emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och stöd från kvinnor med liknande erfarenheter. I resultatet framkom att behovet av stöd hos kvinnorna var omfattande under början av sjukdomstiden och kvinnorna önskade stöd både från anhöriga, vänner och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Kvinnor har under lång tid arbetat för fred världen över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen är stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanställt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta väljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels på det israeliska samhället, dels på fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmänna värnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhället vilket innebär att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen väljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för både män och kvinnor.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld inära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerådgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppnaenkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehållsanalys.Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigtatt behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom attlägga till interventioner utifrån KBT..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjälp oftare än män, detta sägs bero på att kvinnor har lättare att erkänna sig själva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön påverkade bedömningen. Ett urval på 108 yrkesarbetande män och kvinnor från två sektorer valdes ut, deltagarna läste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hälsa gradvis försämras på grund av ökad arbetsbelastning. En flervägs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av målpersonens arbetsbörda, ohälsa och hjälpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att män uppfattade en kvinnlig kollegas ohälsa och hjälpbehov som större än en manlig kollegas.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.