Sociala medier Ă€r ett relativt nytt begrepp och hur de fungerar som verktyg för den politiska debatten Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n kartlagt, följande undersökning syftar till att beskriva relationen mellan interaktivitet och politiska bloggar. Undersökningen grundas i en fallstudie av 14 politiska bloggar skrivna av riksdagsledamöter och undersökningsperioden strĂ€cker sig över ett Ă„r frĂ„n juni 2010 till maj 2011. För att undersöka interaktiviteten pĂ„ bloggarna har en kvantitativ innehĂ„llsanalys genomförts. De resultat som dragits av undersökningen Ă€r frĂ€mst att ett offentligt samtal mellan medborgare och politiker sker pĂ„ bloggar pĂ„ riksdagsnivĂ„, Ă„tminstone i viss mĂ„n. Även vad som skrivs om pĂ„ bloggarna, det vill sĂ€ga, vilket Ă€mne som berörs pĂ„verkar interaktiviteten, ideologiska frĂ„gor och arbetslöshet Ă€r nĂ„gra av de Ă€mnen som genererar interaktivitet frĂ„n lĂ€sarnas sida..

Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.

I denna beskrivande studie undersöks vilka möjligheter de politiska sekreterarna i Region SkÄne har att utöva politiskt inflytande. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tre maktforum. Information och bakgrundsmaterial har frÀmst inhÀmtas genom samtalsintervjuer och en enkÀtundersökning. De politiska sekreterarna som intervjuats kommer frÄn Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna ochVÀnsterpartiet. Detta för att visa hur det politiska inflytande skiljer sig mellan oppositions- och majoritetspartier.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes Àr att denna reproduktion begrÀnsades och reglerades under den svenska vÀlfÀrdsstaten, dÀr skolan sÄgs som ett centralt verktyg för att motverka samhÀllets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgÄngspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förÀndrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och lÀroplaner utgör det primÀra empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras Àven av tidigare studier i Àmnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar pÄ en ökad rationalisering vad gÀller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritÀra stÀllning kommit att ersÀttas av de politiska ledarnas makt som grundlÀggande samhÀllsfaktor. Hur framtrÀder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av vÀrderande karaktÀr spelar dagens ledare upp för oss? UtifrÄn synsÀttet dÀr myten stÄr som symbol för företeelser i verkligheten, stÀller jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hÄlls undan i det politiska talet?.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av vÀrlden. Ett stort antal auktoritÀra politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utstrÀckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gÀllande i vÀstvÀrlden. Demokratins segertÄg över vÀrlden har ocksÄ föranlett en vÀsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. KaraktÀristiskt för den vetenskapliga litteraturen Àr att den tenderar att fokusera pÄ demokratins processaspekter, dvs. pÄ sjÀlva övergÄngsperioden frÄn ett icke-demokratiskt tillstÄnd till ett demokratiskt sÄdant.

Syftet med studien Ă€r att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska Ă„siktsbildning. Bakgrunden till studien Ă€r det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frĂ„getecken dĂ„ resultatet skilde sig markant frĂ„n det som framkom i riksdagsvalet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrĂ„gor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer pĂ„verkar ungdomarnas politiska stĂ„ndpunkt?Undersökningen skedde via en enkĂ€tstudie bland 131 gymnasieelever pĂ„ Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren frĂ„n dessa har sedan sammanstĂ€llts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jĂ€mföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frĂ„gor.

Syftet med den hÀr studien var att belysa hur offentlig medial debatt om papperslösa personers rÀtt till vÄrd ser ut i Sverige. Studien hade en kvalitativ ansats. Metoden som anvÀndes var idé- och ideologianalys och med hjÀlp av denna analyserades ett antal tidningsartiklar. Om papperslösa personers situation i allmÀnhet och deras tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd finns tidigare forskning, men det saknas studier om debatten som sÄdan. Resultatet av denna studie visade att debattens huvudsakligen förs av journalister och politiker men Àven av andra aktörer sÄsom lÀkare, olika typer av organisationer och till viss del privatpersoner.

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmĂ€rkt verktyg för politisk kommunikation dĂ„ det möjliggör diskussion med anvĂ€ndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjĂ€lva. NĂ€r partierna anvĂ€nder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mĂ„lgrupper i samhĂ€llet, dock inte samtidigt.

Vid intrÀde pÄ nya marknader kommer företag att agera under andra förutsÀttningar Àn de Àr vana vid. Under denna process Àr det viktigt för företag att bygga nÀtverk och skapa relationer till politiska aktörer. I Kina Àr relationer till politiska aktörer sÀrskilt viktigt dÄ landets affÀrsliv prÀglas av statlig kontroll. För företag som etablerar sig i Kina kommer nÀtverksoch relationsbyggandet till politiska aktörer att skilja sig frÄn andra lÀnder, dÄ relationer i landet karaktÀriseras av fenomenet guanxi. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur svenska företag upplever och hanterar relationer till politiska aktörer i Kina med avseende pÄ guanxi.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka en del av den vÀg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trÀdde i kraft Är 1870, och min undersökning Àr placerad i en riksdagsdebatt Är 1851 dÀr de diskuterar just judarnas utvidgade rÀttigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige dÀr liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhÀllets fasta principer och dÀr judefrÄgan inte bara handlar om religion, utan ocksÄ om ekonomi, sociala förhÄllanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framvÀxande liberalismens idéer om frihet och jÀmlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat pÄ fanns i Sverige vid den hÀr tiden. Genom att gÄ igenom tvÄ motioner dÀr det yrkas pÄ judarnas utvidgade rÀttigheter, utskottsbetÀnkandet samt dÀrpÄ följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frÄgan om judarnas plats i det svenska samhÀllet.StÀmde dÄ min hypotes? Till viss del, men jag insÄg att ideologier, tankestrukturer och skiften dÀremellan var mer komplicerat Àn ett enkelt ja eller nej.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.