Citizens? interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps.

Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjänster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, där syftet är att samverka kring e-tjänsteutveckling. De teoretiska utgångspunkterna för studien är hämtade från förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket är en teori som fokuserar på sociala omständigheters påverkan av och på teknikutveckling. Resultatet av studien pekar på att kommuner i val av e-tjänster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det Medborgarperspektiv som används retoriskt mer framstår som en god bisak. Undersökningen visar också på att näringslivet är en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lämnas helt utanför processen..

Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A.

Denna komparativa studie behandlar regionaliseringen i Skåne och Västra Götaland.Med fokusering på befolkningen's egen uppfattning undersök's de förhållandensom definierar och formar dessa regioner. Uppsatsen grundar sig till stor del på deundersökningar som gjort's av SOM-institutet.Genom att tillämpa ett centrum - periferi försök's sedan delar av utvecklingen inom regionen förklara's. Även identitet då primärt i anknytning till regionenundersök's och kontrollera's jämte andra faktorer.En kort del som undersöker de två regionerna's demokrati arbeten konstaterar att arbetet går framåt men att mer arbete kräv's..

The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens? preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens? responsibility andlearning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology ofcrisis together with the question of responsibility and learning from experience.In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousnessof their own responsibility.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

Existensen av en effektiv och demokratisk förvaltning representerar ett av deviktigaste kriterierna som anses definiera ett lands modernitet. Rumänien har inteen sådan förvaltning idag. Därför bör vara den rumänska regeringens störstaprioritet att åstadkomma detta d.v.s. att reformera den offentliga förvaltningen.Den väg som landet har valt går genom EU där syftet är att bli en fullvärdigmedlem av Unionen, lika demokratisk som de andra medlemsländerna. (Roman.2000, s.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående Medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.